Framtidens public service är en fråga för nuet.
Sveriges Television, Sveriges Radio och UR ska få nya sändningstillstånd som ska gälla från 2026 till 2033.
Direktiven för den utredningen behöver vara färdiga vid årsskiftet.
Det kräver en öppen och ärlig debatt om vilken roll de offentliga mediebolagen ska fylla i det tjugoförsta århundradet. En debatt som går bortom den politiserade och omdebatterade frågan om public service-företagens opartiskhet.
Det är nämligen långt ifrån den mest relevanta fråga, även om det finns utrymme för förbättringar av kanalernas oberoende.
Vd:n för SVT, UR respektive Sveriges Radio utses av respektive bolags styrelse, som i sin tur utses av en stiftelse, som i sin tur utses av regeringen. Som Johan Bobert och Mats Olin från Näringslivets medieinstitut konstaterar i en debattartikel (Dagens Nyheter 24/5 2022) är det en bräcklig konstruktion som lätt skulle kunna utnyttjas av en riksdagsmajoritet med mindre ädla avsikter.
Andra centrala frågor rör teknikutvecklingen. Internet har ritat om medielandskapet och det är inte självklart vilken roll kanalerna ska spela där. Om programformatet förr var självklart, och det totala omfånget begränsat av dygnets 24 timmar, är situationen i dag en helt annan. Internet har inte samma inneboende begränsningar.
Prövningar av nya tjänster ska ta hänsyn både till samhällsvärde och påverkan på marknaden. En utmaning på den enorma, globala marknad som är internet.
Det knyter också an till frågeställningen om hur public service ska förhålla sig till de dominerande globala plattformarna. Som Johan Bobert och Mats Olin påpekar stärker public service nätjättarnas ställning genom att använda dem för att lägga upp och sprida innehåll.
Det finns ett behov av att tydligare fastslå hur public service-företagen ska förhålla sig till den typen av externa aktörer. Problematisk konkurrens som när SVT:s nyhetstjänst på webben konkurrerat med lokaltidningar behöver också ses över. I vissa fall har SVT baserat sin rapportering – som ligger uppe, tillgängligt och gratis för alla – på låsta artiklar i lokalmedia och därmed underminerat den lokala pressens prenumerationer.
För att ta höjd för framtida, oberäkneliga förändringar bör en ny reglering så långt som möjligt sträva efter att vara teknikneutral. Oberoendet och granskningen av verksamheten borde stärkas.
Det kommer att krävas förändringar för att SVT, Sveriges Radio och UR ska vara fortsatt relevanta i dagens föränderliga medielandskap.