Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok.

Det skaldade den stilbildande humoristen Falstaff, fakir i sin bok ”Envar sin egen professor”.

Självklart går det att ha invändningar mot den gamle lundahumoristen Axel Wallengrens kvasiförnuftiga sensmoral. Alla böcker gör oss inte klokare. Viss litteratur kan till och med vara fördummande och/eller förråande.

Dessutom är det en omöjlighet att läsa varenda bok.

Men i bildlig mening har han rätt, den gode fakiren. Det handlar om några av kunskapssamhällets mest grundläggande förutsättningar: att kunna läsa och kunna tillgodogöra sig en text, och att kunna uttrycka sig i tal och skrift.

Vilket det med åren har blivit både si och så med.

Nära hälften av universitets- och högskolelärarna tycker till exempel att allt fler studenter har svårt att formulera sig på begriplig svenska när de skriver. Unga väljs bort från jobb på grund av bristande skrivförmåga.

Det är en utveckling som måste brytas.

Vem som bär skulden för att det blivit så kan naturligtvis diskuteras. Det handlar om föräldrarnas och skolans roll. Men det handlar också om synen på utbildning och kunskap, på vad som är viktigt att lära sig, att kunna.

Huruvida biblioteken är en av ”bovarna i dramat” är inte lätt att veta. Men bibliotek har stängts, öppettiderna kortats och bemanningen minskat. Och när det gäller skolbiblioteken finns det huvudmän som hade kunnat göra betydligt mer.

De fysiska biblioteken och böckerna har i mångt och mycket ersatts av ”digital fakta”.

Filippa Mannerheim, debattör och gymnasielärare, säger till SVT Nyheter (26/8 2020): Digitaliseringen av skolan kan vara en bidragande orsak [till svenska elevers bristande läs- och skrivförmåga]. Att elever skriver mindre för hand, och mer på datorer som automatiskt korrigerar stavfel, får konsekvenser för deras inlärning.

Tillgången till bibliotek och skolbibliotek skiljer sig åt. Ganska mycket. Vilket fått regeringen att tillsätta en utredning.

Förresten var inte skola, bibliotek och bildning klassiska liberala hjärtefrågor?

I förra veckan överlämnade utredaren Gustav Fridolin, tidigare utbildningsminister, utredningen till utbildningsminister Anna Ekström (S).

Tanken är att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. De ska, enligt Gustav Fridolin, i normalfallet ligga på den egna skolan och alltid vara bemannade med i första hand utbildade skolbibliotekarier.

Kostnad: Knappt en halv miljard kronor. Staten betalar.

Det behövs en satsning på skolbiblioteken, både vad gäller kvantitet och kvalitet.

Engagerade skolbibliotekarier kan göra underverk för barns läslust.

Självklart går det att åberopa ett större föräldraansvar, men om föräldrarna inte tar det ansvaret? Ja, då måste samhället gå in och stötta. Om inte lämnar vi barn och unga mer eller mindre åt sitt öde.

För utan tillräckligt god läs- och skrivförmåga hamnar de redan från början på efterkälken i jakten på ett jobb. De får svårt att etablera sig på en allt tuffare arbetsmarknad.

Det är enkelt att konstatera: Biblioteken behövs. I dag och i framtiden. I analog eller digital form.

Betydligt svårare är det att sia om hur de kommer att se ut om 10–20 år. Vad som händer med de välbesökta läsplatserna vid bibliotekens tidningshyllor i en framtid när tidningarna inte längre trycks på papper?

När fysiska böcker är utrotningshotade. Det tål att tänka på: hur analogt och digitalt ska samsas och ges i lagom doser.

Under tiden kan vi glädja oss åt Gustav Fridolins utredning och dess slutsatser: att alla elever ska ha tillgång till bra och bemannade skolbibliotek. En välkommen ambitionshöjning som är bra för eleverna, och på sikt för Sveriges väl och ve.