Det är på tiden att bidragsfuskarna sätts åt

Den här satsningen är välkommen. Risken att bli upptäckt om man fuskar måste öka. För längre straff och hårdare tag lär inte avskräcka alla de som resonerar går-det-så-går-det.

Regeringen vill skapa en ny myndighet för systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen. En budgetnyhet som presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen vill skapa en ny myndighet för systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen. En budgetnyhet som presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S).

Foto: Henrik Montgomery/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-09-07 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen innebär att skattemedel hamnar fel och urholkar förtroendet för välfärdssystemen. Även fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet är ett allvarligt problem.

Det står att läsa på regeringens hemsida (13/8 2021).

Man kan onekligen ta sig en funderare på hur mycket tankemöda det gått åt för att komma fram till den givna slutsatsen.

Hur som helst är det anmärkningsvärt att denna och tidigare regeringar – röda som blå – inte gjort mer åt saken.

För något år sedan uppskattades läckaget i det svenska välfärdssystemet till 18 miljarder kronor. Varje år. Nästan sex kronor av varje utbetald hundralapp tros vara felaktig. Fusk och kriminalitet men också olycksfall i blankettarbetet.

Det är val nästa år. Om regeringen lyckas klamra sig fast vid makten så länge. Ett valår betyder en valårsbudget. Och det är precis vad Socialdemokraterna håller på ett presentera. En bit i taget. För att det ska framstå som om det är en regering som gör mycket.

I måndagens ”budgettårtbit” presenterades åtgärder för att bekämpa fusk och välfärdsbrottslighet. Det handlar om 200 miljoner kronor nästa år, 230 miljoner kronor 2023 och 300 miljoner kronor 2024. Det blir razzior på restauranger och byggarbetsplatser.

En ny myndighet ska det också bli. Okänt vad den ska heta, okänt var den ska ligga. Känt är däremot att den skapas för kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen genom ”systemövergripande analyser.”

Myndigheten får även i uppgift att betala ut ersättningar som beslutats av välfärdsmyndigheter, som Försäkringskassan.

Att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism är inte märkligt. Det handlar om förtroendet för att det svenska välfärdssystemets betalar ut rätt ersättning till rätt person.

Vad som däremot är egendomligt är att inte mer gjorts tidigare.

Att komma tillrätta med fusket är ingen höger- eller vänsterfråga.

Den här satsningen är välkommen. Risken att bli upptäckt om man fuskar måste öka. För längre straff och hårdare tag lär inte avskräcka alla de som resonerar går-det-så-går-det. 

Några hundra miljoner kronor ut ger nio miljarder kronor in, om man får tro slutsatserna i utredaren Sven-Erik Österbergs rapport till regeringen. Den överlämnades i december 2019. Med andra ord är det väl satsade slantar.

Det är bra att regeringen landat i slutsatsen att även om det kostar att bekämpa fusket, så kostar det ännu mer att låta bli.