Det är dags att vakna innan strömmen bryts

Elmarknadens problem har blivit uppenbara. Nu krävs reformer som säkrar elsystemets långsiktiga förutsättningar.

Ledare 8 april 2022 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Svensk elmarknad har passerat sitt bäst före-datum.

Det menar företrädare för företag i basindustrin tillsammans med flera elbolag på DN Debatt (4/4 2022).

Företagsledarna pekar på att 1990-talets avreglering av elmarknaden tjänade oss väl så länge det fanns ett överskott i elsystemet.

Men utformningen av elmarknaden som en kortsiktig handelsplats har underminerat de långsiktiga investeringarna. Det har lett till att 1980-talets överdimensionerade system blivit underdimensionerat.

På årsbasis exporterar Sverige visserligen el, men det handlar till stor del om överskottet under sommarhalvåret. När elen behövs som mest är vi ofta importberoende – eller eldar olja i reservkraftverket i Karlshamn.

Hela södra Sverige saknar stora mängder planerbar el som kan producera även när det är kallt och vindstilla.

Otillräckliga elnät innebär att det är svårt att överföra tillräckligt med kraft från norr, vilket lett till extremt höga priser för både företag och hushåll i de södra delarna av landet.

Något i den stilen framförs också i en nyutgiven rapport från tankesmedjan Timbro, ”Mer marknad i elnätet”, skriven av Jan Blomgren, energikonsult och tidigare expert på bland annat Vattenfall.

Men där företagsledarna är försiktiga i sina problemformuleringar på DN Debatt, och avstår från att presentera lösningar, är Jan Blomgren både frispråkig och konkret.

Exempelvis drar han paralleller mellan Sverige och Kalifornien – som har fört en energipolitik mycket lik den svenska – där ”roterande bortkopplingar”, det vill säga planerade elavbrott, numera är vardag.

Jan Blomgren pekar också på att det inte bara är planerbar produktion som saknas på den svenska elmarknaden – utan även ett flertal andra så kallade systemtjänster. För att elen ska hålla hög kvalitet, och kunna överföras över längre sträckor, behövs aktörer som upprätthåller spänning och frekvens, det vill säga bidrar till elnätets stabilitet och balans.

Tidigare har kärnkraften till stor del bidragit med de stabiliserande tjänsterna. Men i takt med att reaktorerna i södra Sverige stängts har problemen ökat.

Utbyggnaden av vindkraft har visserligen inneburit ett positivt tillskott av billig el, men har också bidragit med destabiliserande egenskaper som måste kompenseras på annat håll.

Det är ingen slump att Kalifornien, som också satsat stort på förnybar energi och stängd kärnkraft, nu tvingas bygga ut fossil elproduktion i form av gaskraftverk för att balansera nätet.

Den svenska energipolitiken har på samma sätt varit mycket skadlig. Men lösningen är inte en tvärvändning där kärnkraften subventioneras och där vindkraften buas ut. Tvärtom behöver partierna komma bort från att gynna sina respektive favoritkraftslag och i stället skapa en teknikneutral elmarknad där spelreglerna och incitamenten är mer långsiktiga.

Aktörer som levererar el när den behövs som mest, och som bidrar till överföringskapacitet och nätstabilitet, måste kunna få betalt för det. Om det sedan blir kärnkraftsbolag eller andra aktörer som levererar lösningarna spelar mindre roll.

Vinterns elpriser illustrerar hur bråttom det är, liksom basindustrins varningslarm.

Ändå är regeringens enda åtgärd hittills att skicka ett bidrag till de hushåll som konsumerar mest el.

Det är dags att vakna innan strömmen bryts till Rosenbad.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa