Det är dags att fasa ut buräggen en gång för alla

Trots att det gått 30 år sedan Astrid Lindgren lovades ett förbud mot burägg finns de kvar. Nu måste de bort.

Ett förbud mot burhöns har diskuterats i decennier.

Ett förbud mot burhöns har diskuterats i decennier.

Foto: Henrik Montgomery/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-04-20 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under påsken köper och äter svenskarna ungefär 50 miljoner ägg.

De är en viktig del av firandet och en omistlig rätt på påskbordet.

Några som inte har det lika festligt är hönsen som förser oss med äggen. Hundratusentals höns i Sverige lever i små burar med gallergolv utan möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden. De får aldrig se dagsljus eller sträcka ut vingarna.

Detta trots att riksdagen röstade för att förbjuda hönsburar redan på 1980-talet efter ett löfte från statsminister Ingvar Carlsson (S) till författaren Astrid Lindgren. Men när lagen väl trädde i kraft 2004 hade den modifierats till oigenkännlighet.

Inredda burar var fortfarande tillåtna. Det innebär att mellan 8 och 16 höns trängs ihop på en yta så liten att det är omöjligt för djuren att röra sig ordentligt. Något som knappast kan kallas god djurmiljö, eller vara i linje med djurskyddslagen, som stipulerar att djur som hålls för matproduktion ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande.

Eller för den delen vara förenligt med äggproducenternas lagstadgade skyldighet att förebygga beteendestörningar.

För konsumenterna är det inte alltid tydligt att den här sortens oetiska äggproduktion fortfarande pågår. Det beror på att de stora livsmedelskedjorna valt att säga nej till burägg och, i stället erbjuder sina kunder ägg från frigående höns eller eko-ägg.

Ett klokt och helt logiskt beslut eftersom de flesta, om de får välja, inte är intresserade av att köpa burägg.

Vad människor dock sällan tänker på är att ägg samtidigt finns i många andra produkter, och det är där buräggen hamnar – i maten på restauranger och caféer och i varor som majonnäs, färdiga pajer, pannkakor och pasta.

I de fallen finns det ingen skyldighet för vare sig producent, butik eller restaurang att tala om ifall det är burägg som använts. Något som borde vara självklart. Som konsument bör man ha rätt att veta inte bara vad det är man äter, utan även hur råvarorna tagits fram.

Det europeiska medborgarinitiativet ”End The Cage Age”, som drevs av svenska Djurens rätt och 170 andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer, samlade häromåret in 1,6 miljoner underskrifter.

Till följd av detta röstade EU-parlamentet sommaren 2021 nej till fortsatt användning av burar i äggproduktion och ja till ökat djurskydd.

EU-kommissionen förväntas ta fram ett nytt lagförslag rörande detta 2023.

Förhoppningsvis kommer det inom några år att finnas ett europeiskt förbud mot hönsburar.

Men EU-lagstiftning tar tid. Sverige har därför ingenting att på förlora att gå i förväg.

Som land berömmer vi oss ofta om att ha en mer djurvänlig matproduktion än andra länder. Kött, ägg och mjölk från Sverige lyfts fram som ett bättre alternativ till importerade varor.

Så är det också, i många fall, men burägg är fortfarande en svart fläck på djursvälfärdskartan. Detta trots att konsumenter säger nej till burägg och att ett stort antal företag, som Ikea, Nestlé och Unilever, planerar att ta bort burägg ur sina produkter.

Svenska politiker måste därför ta sitt ansvar i den här frågan – och det nu. Det är dags att fasa ut buräggen en gång för alla.