Tioåringar ska varken väljas ut eller bort

Vissa idrottsklubbar delar redan i tioårsåldern upp barn upp i ett A- och ett B-lag. Därför är det välkommet att regeringen ber Riksidrottsförbundet att redovisa sitt arbete mot tidig selektering.

Rörelse. Barn som spelar fotboll ska få göra det utan stress, press och för höga förväntningar från vuxenvärlden.

Rörelse. Barn som spelar fotboll ska få göra det utan stress, press och för höga förväntningar från vuxenvärlden.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2024-12-29 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Innehållet i korthet

  • Vissa idrottsklubbar i Sverige delar upp barn i A- och B-lag redan vid tio års ålder, en process känd som tidig selektering.
  • Regeringen har bett Riksidrottsförbundet att redovisa sitt arbete mot denna praxis, vilket är välkommet då det kan bidra till att barn och unga rör sig mer och finner glädje i idrott.
  • Tidig selektering kan också göra barns idrottande dyrare och riskerar att bli ett hot mot barns rörelse.

Barn och unga rör sig för lite. Att uppmuntra till hälsosam motion och rörelseglädje är den enskilt viktigaste anledning till att idrotten årligen mottar stora statliga anslag. I bästa fall kan idrottande i ungdomen grundlägga hälsosamma vanor för resten av livet, och som bonus bidra till gemenskap och mening.

Frågan är dock hur bra den svenska idrottsrörelsen är att förverkliga det idealet i verkligheten. Ett av de främsta hoten mot det är tidig selektering, den grymma process där vissa barn väljs ut och andra väljs bort i mycket ung ålder. Förhoppningen är att om allt går vägen för de utvalda kan de på sikt elitsatsa. Bli stjärnor. Vinna OS-guld. Slå världsrekord. Barn som tränarna anser ha särskild talang väljs ut, sätts i ett A-lag eller i en så kallad akademi och erbjuds extra träningar och bättre tränare.

undefined
Idrottsminister Jakob Forssmed (Kd) har gett Riksidrottförbundet i uppdrag att redovisa sitt arbete mot tidig selektering inom idrotten.

På vissa håll förekommer urskiljning bland barnen redan i tioårsåldern. Det är att sätta vuxnas förväntningar och tävlingsinstinkt i första rummet, före barns möjligheter att utöva sport i en miljö där deltagande och glädje sätts före prestation.

På DN:s debattsida (17/12) varnar ett antal forskare för att tidigt urval dessutom inte är en garanti för framgång, att forskning tvärtom visar på att de flesta som blir framgångsrika idrottsstjärnor testat ett flertal sporter under barndomen och väljer huvudsport först senare. Dessutom kan det tränaren tror är talang lika gärna vara att barnet är tidigt i utvecklingen jämfört med sina jämnåriga. Den skillnaden växer bort med tiden.

undefined
Idrott är både glädje, gemenskap och konkurrens. På bilden firar AIK´s U16-lag ett mål.

Selekteringen och prestationshetsen bidrar dessutom till att barns idrottande har blivit betydligt dyrare, vilket riskerar att bli ytterligare ett hot mot barns rörelse. I en rapport om prisstegringen från Riksidrottsförbundet ges att antalet barn som deltar i extra träningar eller individuella pass fördubblats mellan 2015 och 2023 som en delförklaring. Men har föräldrar råd att avstå, när extrapassen kan avgöra om barnet hamnar i A-laget eller inte?

undefined
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är skribent på Liberala nyhetsbyrån.

Idrottsminister Jakob Forssmed har gett Riksidrottsförbundet i uppdrag redovisa sitt arbete mot tidig selektering (DN 18/12). Det behövs tyvärr. Regeringen ska förstås inte styra enskilda klubbars verksamhet, men låt det bli en påminnelse om varför staten varje år betalar ut i runda slängar två miljoner till idrottsrörelsen, syftet är inte främst att möjliggöra elitsatsningar för några få utan rörelseglädje för alla ungar. Tidig selektering är att helt missa det målet.