Dyrt. Bregott är en av de varor där priset nästan dubblats på bara några år.
Det är mycket av det mest nödvändiga som blivit dyrare de senaste åren. Boende, bränsle och el till exempel. Men det som kanske slagit hårdast och som drabbat alla svenskar utan undantag är de skenande matpriserna. Bara sedan 2022 har ökningen varit 25 procent, det visar en aktuell rapport från Matpriskollen. Även dessförinnan hade kostnaderna för matvaror ökat. Mellan 2021 och 2022 med ungefär 20 procent. Naturligtvis påverkas såväl matproducenter som handlare i likhet med övriga samhället av inflation och dyrare transporter, gödning, foder etcetera. Samtidigt går det inte annat än att konstatera att just matpriserna drivits upp på ett helt orimligt sätt. Det har gått så långt att finansminister Elisabeth Svantesson (M) manat livsmedelskedjorna att ta ansvar.
"Vi ser att det är livsmedelspriserna som driver inflationen mest. Därför manar jag till ansvarstagande. Att den svenska matkassen ökat så pass mycket mer än i våra grannländer är inte rimligt" sade Svantesson häromåret (DN 17/4 -23).
Statsrådets oro backas upp av återkommande rapporter från Konkurrensverket som bland annat konstaterar att “dagligvaruaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna”.
Livsmedelshandlarna bedriver naturligtvis ingen välgörenhet och deras huvudsakliga ansvar är mot den egna verksamheten som måste gå runt. Samtidigt är de vinster som tas ut på sina håll i det närmaste helt orimliga. Att vara Ica-handlare i dag är i många fall som att skära guld med täljkniv. Under 2024 plockade Ica-handlare runt om i landet ut sammanlagt ut flera miljarder i vinst. Framför allt är det de stora Maxi-butikerna som drar in stålar. Allra bäst går det för Ica Maxi i Jönköping, Göteborg, Nacka, Borlänge och Umeå. I de två senare har ägarna till exempel gjort vinstuttag på 35 miljoner senaste året (DN 18/12 -24).
Bland de mest lönsamma matbutikerna i Sverige finns bland annat Ica Maxi i Umeå.
För en stor del av konsumenterna har det tvärtom blivit betydligt tuffare. Mat måste man ju ha men att leta bland nedsatta varor med kort datum, jaga extrapriser i olika butiker och ofta välja bort sådant som tidigare kändes självklart som frukt, kött, kaffe eller sötsaker är inte ovanligt.
Att införa pristak på mat i hela EU, något som bland annat Socialdemokraterna föreslagit, är knappast en särskilt genomtänkt lösning. Vi lever inte, och ska inte leva, i ett planekonomiskt system. Däremot är det rimligt att regeringen gör vad den kan för att öka möjligheterna till bättre konkurrens inom livsmedelsbranschen och även att dagligvaruhandeln tar ett större ansvar för att inte höja priserna i en sådan omfattning att det påverkar hela samhället negativt. Till exempel genom att inte, vilket Konkurrensverket noterat skett, öka sina priser med mer än vad som motiverats av högre priser i leverantörsleden till följd av omvärldsfaktorer.
Malin Lernfelt är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Få missunnar hårt arbetande ICA-handlare eller Axfood och Coop att göra vinst. Men Sverige kan inte ha en livsmedelsbransch utan fungerande marknadsdynamik där dubbelmarginalisering (”ränta-på-ränta-effekter”) drabbar konsumenterna så hårt som de gör i dagsläget. Det påverkar i förlängningen såväl samhällsekonomi som folkhälsa negativt. Finansminister Svantesson liksom kommunerna bör därför agera för att lätta på regler och möjliggöra etableringar i alla led för att öka konkurrensen och bromsa de hysteriska prisökningarna.