Konsumentverket har visat att Sveriges butiker rundar lagen om hur rea och extrapriser får genomföras.
Under de senaste årens tuffare tider har jakten på låga priser blivit något av en folksport. Det skapats Facebook-grupper där man tipsar varandra om extrapriser i mataffärer, och på nischprodukter som hudvård och hemelektronik. Oavsett om det som ska inhandlas är en liter mjölk, ett par nya löparskor eller en ny soffa är alla ute efter samma sak: Bästa möjliga produkt till lägsta möjliga pris.
Det är vackert, på något sätt, att den ekonomiska krisen har lett till att människor hjälper varandra att fynda och hålla i slantarna. Däremot är det inte vackert att både fysiska butiker och näthandeln, i så gott som alla branscher, gång på gång bryter mot marknadsföringslagen genom att mixtra med extrapriserna.
År 2022 uppdaterades lagen om när och hur det ska gå till när en produkt får säljas med epitet som “rea”, “extrapris”, “nedsatt pris” (kärt barn har många namn). Måndagen den 2:e september presenterade Konsumentverket en rapport som visar att mer än hälften av alla butiker i Sverige, såväl fysiska som e-handeln, rundar den lagen genom att först höja, och sedan sänka priset på olika produkter. Inom möbel- och inredningsbranschen är prisfusket så utbrett att bara tre av tio återförsäljare håller sig inom lagens ramar.
Att regelverket inte följs beror inte på att lagen är krånglig eller svår att förstå för människor som arbetar med prissättning och vinstmarginaler inom handeln. Den är nämligen jättelätt att förstå, och just därför är den så lätt att runda: När en vara säljs som en produkt med nedsatt pris, så ska priset som anges vara det lägsta pris som använts under de senaste 30 dagarna. Så när återförsäljare istället höjer priset inför perioder som “Black week” eller mellandagsrean och sedan sänker priserna igen vilseleder man kunderna. Det kan till exempel handla om att man höjer priset med 20 procent på en produkt i september, för att sedan sänka det med 30 procent lagom till Black Friday. Den egentliga prissänkningen blir då bara 16 procent.
Lurendrejeriet om reapriser är utbrett både på nätet och i fysiska butiker.
Det är inte svårt att förstå varför företag gör så här. Konkurrensen mellan återförsäljarna ökar, och fortsätter öka, lavinartat. Varför gå till NK när det där läppstiftet eller nagellacket är billigare på nätet? Varför åka ut till ett trist industriområde för att köpa en torktumlare när du kan klicka hem den på datorn, och dessutom bara behöver betala ett par hundralappar extra för att få den inburen?
I rapporten tar Konsumentverket upp att det inte bara finns en problematik i lagöverträdelserna som sådana, utan också att konsumenterna tappar uppfattningen om vad som är ett rimligt pris på en viss produkt. Men det finns ytterligare en viktig aspekt av fusket som drabbar våra plånböcker på ett mer indirekt sätt: alternativkostnaden i tiden som vi lägger ner på att dammsuga såväl fysiska butiker som internet efter ett så bra pris som möjligt. Därför måste Konsumentverket inte bara ta ansvar för att kontrollera hur branscherna i agerar stort. Man måste gå ut med varningar för företag som har satt i system att bryta mot prisinformationslagen.
Det enda rätta sättet för konsumenter att visa missnöje är – som vanligt – att rösta med fötterna. För att kunna göra det behöver vi dock få veta vilka företag och återförsäljare vi ska promenera iväg från.