Snabb vändning. Socialdemokraterna kastade flera decenniers Natomotstånd på tippen inför valet 2022.
Alla partier i svensk politik har förändrats över tid. Det finns inget parti som driver samma frågor på ett likadant sätt som de gjorde när de grundades, och det är inget uppseendeväckande med det. Tiderna förändras och så också de politiska konfliktytorna. I takt med att verkligheten förändras är det också naturligt att vissa ståndpunkter omvärderas och förändras. Idag är inte längre åtta timmars arbetsdag eller tillgången på barnomsorg frågor som står högst på agendan, även om arbetstid nyligen seglat upp i debatten igen.
Även utifrån en kortare tidshorisont kan vi se hur partierna förändrats. Vissa mer än andra. Nya Moderaternas ljusblå 2000-tal har på rekordtid förvandlats till de mörkblå Tidömoderaterna. Men de flesta partierna behåller självklart en kärna, sina grundvärderingar. Det finns dock ett parti som i högre grad än övriga gång på gång visar att värderingar eller ideologisk grund inte väger mer än målet. Det vill säga makten. Nyligen har maktpartiet Socialdemokraterna presenterat ett nytt partiprogram. Med det visar partiet återigen att makten är viktigare än enskilda politiska frågor.
När Magdalena Andersson säger att Socialdemokraterna ska gå till val 2026 som ett förändrat parti förvånar det således ingen. Partiet har styrt Sverige under merparten av de senaste hundra åren, med varierande politik och resultat. En sak som dock är helt säker är att makten har varit mer värd än principfasthet. Det har även Magdalena Anderssons “förändrade Socialdemokrater” visat. Under de senaste åren har partiet presenterat förslag såsom obligatorisk förskola, en stram migrationspolitik och hårdare straff.
Det nya förslaget till partiprogram fortsätter på samma spår. Partiet gör allt de kan för att oskadliggöra Tidöpartierna och särskilt Moderaternas grepp om rätts- och migrationspolitiken. Strategin är inte på något sätt ny, utan illustrerar Socialdemokraternas favoritgren. Under 2022-års Natodebatt svängde Socialdemokraternas ståndpunkt i ljusets hastighet. Rädslan att frågan skulle påverka det stundande riksdagsvalet var så stor att flera decenniers Natomotstånd utan att blinka kastades på tippen.
Elin Venholen är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Socialdemokraterna försöker nu underminera Tidöpartiernas starkaste vapen i kampen om regeringsmakten, men förlorar på kuppen stora delar av sin grund och själ. Det går att fråga hur mycket det egentligen är värt att lägga ner blod, svett och tårar för att förändra Sverige, om värderingarna arbetet bottnar i alltid är förhandlingsbara? Alla partier förändras och går igenom faser, men det är tydligt att det viktigaste för Socialdemokraterna alltid är att sitta vid makten, i stort sett oaktat vilka idéer maktinnehavet bygger på.
Det är oftast politiska motståndare som gormar om Socialdemokraterna skamlösa maktbegär och frågar sig när väljarna egentligen ska genomskåda partiets principlöshet. Efter att förslaget för nytt partiprogram presenterades kommer samma kritik nu även från partiets meningsfränder. I Aftonbladet skriver den politiske chefredaktören Anders Lindberg att “ideologiskt är det nya partiprogrammet en högersväng förklädd som anti-woke” och “mängden nya idéer är däremot i princip noll”.(Aftonbladet 19/11).
Ett parti som enbart fokuserar på makten borde sakna existensberättigande, men Socialdemokraterna lär ändå få norr om 20 procent i nästa val. Det måste finnas ett sätt att bräcka maktpartiet med principer, ideologi och en strävan mot annan förändring än att sossar ska styra landet.