Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Denna vecka genomfördes psykeveckan i Västerbotten. Arrangemanget firar att det var 25 år sedan som den för första gången arrangerades i Skellefteå. Sedan dess har veckan vuxit och blivit en angelägenhet för hela länet.
På programmet har vardagen och vården kring psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar behandlats på många olika sätt. En fråga som fått viss belysning, men som ändå inte diskuterats fullt ut, är väntetiderna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Under många år har det varit långa köer till BUP i Västerbotten. Efter en positiv trend 2017 och 2018, då köerna blev kortare, har de ökat snabbt.
Förra året var det endast var tionde ungdom eller barn som fick en första kontakt med BUP inom 30 dagar i enlighet med vårdgarantin.
Läget under detta år ser inte bättre ut. Kötiden har varierat en aning mellan månaderna, men endast under tre månader har kön varit kortare än fjolårets siffra. Fram till september fick nio procent av de som sökte vård hos BUP en första kontakt i utsatt tid.
Det är mycket angeläget att regionens politiker vidtar åtgärder för att förbättra denna situation. Ingen verkar dock ha någon klar bild av vad problemet beror på. Det är mycket oroande.
Ytligt sett finns en enighet i problembeskrivningen. Det är fler som söker vård hos BUP i Västerbotten än i andra län. Vad som i sin tur orsakar detta är svårare att förstå.
Den långa kön skulle kunna ha sin grund i att Västerbottens barn och ungdomar mår sämre än i andra län. Den skulle kunna bero på att primärvården i Västerbotten är för dåligt rustad att hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa. Den skulle också kunna bero på att samma barn och ungdomar, som inte fått hjälp, återkommer i kön gång på gång.
Tydligt är att regionen inte ägnar särskilt stor energi åt att möta problemen med köerna till BUP. I årsredovisningen för 2023 nämndes de inte alls. När ordföranden för hälso- och sjukvårdsnämnden, Anna-Lena Danielsson (S), fått frågor om problemet hänvisar hon till det stora inflödet av patienter, men lyfter inte fram någon klargörande problembeskrivning och inte heller några trovärdiga lösningsförslag.
Alliansen i regionen har ett konkret förslag som kanske skulle kunna minska köerna till BUP. De vill införa vårdval inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Det skulle innebära att privata utförare fick bidra med den specialistvård som idag bara utförs av regionens egna verksamheter.
Politikerna i Region Västerbotten måste lägga mer tid på frågan varför så många unga i Västerbotten söker vård hos BUP. Bild från sammanträde med regionfullmäktige i Umeå.
Ett vårdvalssystem skulle förmodligen dra till sig privata aktörer som idag inte finns i Västerbotten. Det är inte säkert om detta skulle nöta ner kön till önskade nivåer, men helt säkert skulle det öka regionens kostnader för Barn- och ungdomspsykiatri. På kort sikt kostar det mer att hjälpa fler.
Det är osäkert om vårdvalet skulle ta itu med de grundläggande problemen för Västerbottens barn- och unga. Om skälen till de långa köerna bara handlar om BUP´s kapacitetsbrist är lösningen i teorin enkel. Då kan ett vårdval eller ökad budget till BUP vara det som behövs. Men om det finns bakomliggande skäl, att primärvården är för svag, eller att länets unga mår särskilt dåligt, då räcker inte kapacitetsökningen.
Regionens politiker måste öka uppmärksamheten kring köerna till BUP. De behöver snabbt testa nya vägar att öka BUP´s förmåga. Ett vårdvalssystem är en idé värd att testa. Men på lång sikt krävs att både politikerna och vården tar reda på vad som egentligen orsakar de höga inflödet av patienter. Det är bara då som en långsiktigt hållbar åtgärd kan sättas in.