2025 kan vara året då Jesus Kristus blir större bland svenska ungdomar än till exempel klädinfluencern Matilda Djerf.
Matilda Djerf är ute, Jesus Kristus är inne. Rapporteringen kring Ungdomsbarometerns trendspaning inför 2025, baserad på svar från sjuttontusen unga, har kretsat kring religion. Jesus kan bli årets influencer rubriksatte exempelvis SVT (20/12).
Rapporten bekräftar tecken som syns i Svenska Kyrkans medlemstatistik och enligt kyrkan själv är det särskilt unga som söker sig till dit. Även en stor undersökning från Ipsos har bekräftat bilden av ungdomarna i generation Z, födda efter 1997, som mer religiösa än tidigare generationer. I jämförelse med generationen baby boomers, födda från 1940-talet till 1960-talet, går 34 procent fler i gen Z till kyrkan, moskén eller synagogan (SVT 17/12). Unga som vuxit upp i en digitaliserad värld slår sig ner på bönemattor eller i kyrkbänkar, ute i den verkliga världen i gemenskap med andra människor, "trenden" syns inte bara i flödet.
Även konfirmationer har ökat i popularitet, särskilt i storstäderna. I vissa församlingar påminner att få plats på konfalägret om att försöka få tag på eftertraktade konsertbiljetter. De tar slut på några minuter. När DN (12/9) rapporterade om fenomenet observerade församlingspedagogen Stefan Elmér:
Rebelliska har generation Z sällan anklagats för att vara – tvärtom så har tidigare ungdomsbarometrar pekat ut dagens ungdom som ovanligt familjekära och trygghetsvurmande. Det har inte sällan kopplats ihop till ett turbulent världsläge, med krig utrikes och kriminalitet inrikes, som föder oroliga ungdomar.
Tro. Kors i taket, dagens unga tycks vara mer religiösa än sina föräldrar.
De tendenserna vore dessutom lätta att foga ihop med alla unga hjärtans längtan till gud för att teckna en bild av gen Z som generation konservativ. En bild som lär förfasa den åldrande baby boomer-generationen som såg rebellen som ideal. Lika mycket lär den förfasa generation Z, som lär känna sig missförstådda – men vilken generation har inte känt missförstådd?
Kanske handlar det snarare om att tidigare generationer tenderar att bli fast i formerna för sin tids rebellerande, och blind för att tiden gått och att man nu själva är de förstockade äldre. Att tidigare generationer lämnade kyrkan sedan det blev möjligt under 1900-talet har bidragit till att religion för unga idag kan framstå som lockande likt förbjuden frukt. Dessutom erbjuder religionen en väg till existentiell hälsa, som sannolikt kompletterar den överbelastade psykiatrin.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Generation Z möter andra utmaningar än tidigare generationer, och svarar på dem på delvis andra sätt än deras föräldrar gjort. Med andra ord så är de unga, rätt lika många ungdomsgenerationer som kommit innan.
Lika tidigare generationer blir de dock även av gudstron, för det är värt att påminna om att det varit normen historiskt och fortfarande är det i stora delar av världen. Jesus som rebellisk ungdoms–influencer möjliggörs av bilden av det sekulariserade Sverige där ateister ser sig som naturlig norm. Och det utmanar bilden av sekularisering – i betydelsen att allt fler blir icke-troende – som en ostoppbar framåtrörelse. Generation Z visar att det snarare är fråga om en pendelrörelse, som kan byta riktning när som helst.