Bristerna i hanteringen är svåra att prata bort

Domen från Konstitutionsutskottet är att regeringens hantering av coronapandemin brustit på flera punkter.

Konstitutionsutskottet visade i sin granskning på flera brister i regeringens hantering av pandemin.

Konstitutionsutskottet visade i sin granskning på flera brister i regeringens hantering av pandemin.

Foto: Pontus Lundahl/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-06-07 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle.

En enkel devis, och en ytterst rimlig utgångspunkt för regeringen i arbetet mot coronapandemin.

Dock har den varit svår att omsätta i praktiken, i varje fall baserat på Konstitutionsutskottets årliga granskning av regeringen.

Konstitutionsutskottet pekar på att testning och smittspårning kom igång alltför sent. Åtgärder för att säkra skyddsutrustning och vårdmateriel kunde genomförts tidigare. Arbetet med att ta fram en pandemilag började först hösten 2020 – trots att det tillfälliga regelverket löpte ut i slutet av juni. Och så en repris från Coronakommissionen: åtgärderna för att skydda de äldre har varit otillräckliga.

Domen från Konstitutionsutskottet är att regeringens hantering av coronapandemin brustit på flera punkter. Vad det haft för betydelse för smittspridningen tar inte utskottet ställning till – dess uppdrag är enbart att granska konstitutionella aspekter – men saktfärdigheten är besvärande och rimmar illa med den uttalade strategin.

Exakt vilken effekt enskilda åtgärder har i att förhindra smittspridning och höga dödstal är svårt att veta säkert, men det går ändå att kritisera att regeringen inte lever upp till de mål och ambitioner de själva satt upp.

Även strategin är föremål för Konstitutionsutskottets kritik. En formulering av strategin har legat uppe på regeringens hemsida, men enligt statsråden själva har det aldrig fattats ett formellt beslut om vad den skulle utgöra.

Enligt regeringen avsåg strategin aldrig att styra myndigheter; myndigheterna uppfattade det som att strategin skulle efterlevas. Sverige verkar ha något av en Schrödingers coronastrategi – finns den, eller finns den inte?

Det är också en del av problemet. Konstitutionsutskottet pekar på att en eventuell strategi behöver beredas väl och förankras, men nu saknas dokumentation för att visa att så skett. Det försvårar granskning.

Dessutom får inte regeringen styra myndigheterna utan ett regeringsbeslut, vilket blir ytterligare grund för kritiken.

Bristerna som Konstitutionsutskottet för fram är en viktig pusselbit för att utvärdera regeringens arbete med pandemihanteringen, men svaren på hur smittspridningen och antalet dödsfall påverkats av åtgärderna ges först i Coronakommissionens slutredovisning.

Från ett konstitutionellt perspektiv är det dock tydligt att regeringen kunde gjort mycket bättre, och det är allvarligt nog redan det.