Inte lönt att hålla sig undan. Den nya lagen gör att utdömda fängelsestraff inte längre preskriberas.
Regeringen gör ytterligare framryckningar på rättsområdet. I december lades en proposition om förändringar i preskriptionstider fram, vilka föreslås träda i kraft redan den första april nästa år.
Regeringens egna beskrivning av förslagen är att man inför en modernare lagstiftning för preskription, bättre anpassad till möjligheterna som modern teknik såsom DNA ger att utreda brott och lagföra gärningsmän även långt efter att den olagliga handlingen begåtts. Dessutom är det i linje med det synsätt som vägleder omläggningen av kriminalpolitiken som pågår, främst med stöd från regeringspartierna M, KD och L, deras stödparti SD och oppositionsledande S.
Det handlar om ett förslag som Socialdemokraterna varit för och tagit initiativ till att utreda i regeringsställning, som nu går i mål under Tidöregeringen. Det finns alltså ett tydligt blocköverskridande konsensus om nödvändigheten i att göra förändringar.
Konkret innebär nyordningen att brott med livstid i straffskalan undantas preskription. Något som redan gäller för väldigt grova brott såsom mord, förutsatt att gärningsmannen var 18 år vid tillfället, och länge verkade Palmemordet drivande för en vidgad tidsram. Dessutom höjs preskriptionstiden för även andra allvarliga brott, utan livstid i straffskalan.
DNA-tekniken gör det möjligt att hitta bevis i gamla brott. Det motiverar att vissa preskriptionstider tas bort.
Förlängda preskriptionstider ska inte bara förstås som ett sätt att lagföra fler brottslingar. Det handlar det även om offers och närståendes möjlighet till upprättelse. Det får inte glömmas bort. Möjligheten till upprättelse är en dörr som stängs när brott preskriberas. I fall där DNA-bevisning i framtiden kan leda fram till en gärningsman, är det rimligt att man lämnar den dörren fortsatt på glänt – särskilt när det handlar om brott som ofta är djupt förnedrande och traumatiska för offret. Att gärningsmannen kan gå fri, inte i brist på bevisning utan på grund av tiden som passerat, kan upplevas som en ytterligare kränkning.
Ännu en lagändring som föreslås är att utdömda fängelsestraff inte längre preskriberas. Vilket innebär att det inte ska löna sig att hålla sig undan rättvisan och försöka fly från straff.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Till skillnad från en del av den strida ström förslag som kommit ur justitiedepartementet de senaste åren är förslagen om förändringar i preskriptionstid överlag välavvägda och genomtänkta. Främsta invändningen är, som så ofta, bristen på fängelseplatser som innebär en reell utmaning när fler ska lagföras och straffas länge.
Värt att uppmärksamma är också att för brotten grov fridskränkning och hedersförtryck mot minderåriga offer, ska preskriptionstiden börja räknas först från att offret har fyllt arton år och blivit myndig – och alltså mindre beroende av sin familj, och förhoppningsvis därför i bättre stånd att anmäla. Den förändringen uppmanade riksdagen regeringen att göra redan 2022, i samband med att man röstade igenom att göra hedersförtryck till en egen brottsrubricering. Att det nu genomförs blir ytterligare ett steg mot en robust lagstiftning för att bekämpa hedersvåld. Det har tagit orimligt lång tid att få detta på plats. Men bättre sent än aldrig. Upprättelse har inget bäst före-datum.