Platsen för ytterkläder i kapphylla bör vara minst 0,40 meter bred. Utslagsvask bör placeras i samma inredningslängd som spisen. I bostäder om högst 35 kvadratmeter bör inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter bred.
Det är några av de många hundra regler och ”allmänna råd” som finns i Boverkets byggregler (BBR).
De sätter standarden för hur svenska bostäder får konstrueras.
Detaljnivån är ibland imponerande petig. BBR har därför ofta pekats ut som ett av de viktigaste skälen till de höga byggkostnaderna.
Till skillnad från de flesta andra branscher har produktiviteten i byggbranschen mer eller mindre stått stilla de senaste decennierna. Om bostäder följt samma prisutveckling som detaljhandeln hade en lägenhet av samma standard kostat hälften så mycket i dag som för 20 år sedan.
Med en ny utformning av byggreglerna – resultatet av ett regeringsuppdrag – är förhoppningen att den detaljstyrande byråkratin ska minska.
Byggbranschen ska själv få ta ansvar för att visa hur föreskrifter ska efterföljas, i stället för att myndigheter tar fram ”allmänna råd” som i praktiken blir till bindande och innovationshämmande regler.
Det är bra. Men det kommer inte ensamt att vända produktivitetsutvecklingen i byggbranschen – eller sätta fart på bostadsbyggandet. Som tidigare byggchefen Mikael Anjou skriver i sin bok ”Den ineffektiva byggbranschen” finns en rad problem som inte har med BBR att göra.
Trots lagstiftning ställer exempelvis kommuner fortfarande upp så kallade särkrav i sina bostadsprojekt. Som om inte myndigheternas regler räckte till kan kommuner detaljreglera allt från energikrav till storleken på balkongdörrar.
Det leder till att lösningar inte kan återanvändas och att varje byggprojekt börjar med ett blankt blad. Precis som BBR hindrar det nya lösningar och innovationer från att växa fram.
I många fall kommer det heller inte att räcka att bara omforma regelverken, som Boverket nu gjort med BBR. Kraven på bullernivåer och tillgänglighetsanpassning skulle exempelvis behöva minskas. Plan- och bygglagen behöver också ses över, och det kommunala planmonopolet avskaffas.
I november meddelade bostadsminister Per Bolund (MP) att han vill göra det enklare att bygga om kontor till bostäder (Svenska Dagbladet 5/11 2020).
Det är ett bra förslag. Men det behöver bakas in i ett större paket som tar tag i den byråkrati som begränsar bostadsbyggandet.