Blanda in kärnkraften i morgondagens energimix

Med tanke på miljön borde det vara en självklarhet att kärnkraften ingår i Sveriges energipolitiska framtidsmix.

Ledare 23 april 2020 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Plötsligt tvärnitade världen.

Satellitbilder från ESA, den europeiska rymdorganisationen, visar att utsläppen över Europa har minskat till följd av coronavirusets spridning.

Coronakrisen kan innebära den största utsläppsminskningen sedan slutet av andra världskriget. Men …

”Det är en kortsiktig effekt. Det är inte så mycket att fira”, konstaterade Måns Nilsson, vd på Stockholm Environment Institute, i SVT:s Morgonstudio för en tid sedan.

Med andra ord har miljö- och energidebatten på intet sätt minskat i betydelse. På andra sidan coronakrisen kommer utsläppen att finnas kvar.

Det är utsläpp som bidrar till den globala uppvärmningen. En uppvärmning med katastrofala följder: smältande glaciärer, höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och skogsbränder och att extremtemperaturer uppnås allt oftare. Enligt världshälsoorganisationen WHO dör ungefär sju miljoner människor varje år av luftföroreningar.

Morgondagens energimix måste bestå av flera olika beståndsdelar: solkraft, vindkraft, vattenkraft och naturligtvis kärnkraft. Andelen fossila bränslen i elproduktionen behöver minska radikalt på global nivå. Fossila bränslen som kol, olja och gas behöver fasas ut. Sverige har redan tack vare vatten- och vindkraften – som tillsammans svarar för 80 procent av den totala produktionen av el – en mycket låg andel fossila bränslen i elproduktionen jämfört med andra länder.

Effektivare, säkrare och kanske till och med billigare.

Morgondagens kärnkraft, den fjärde generationens kärnkraftsreaktorer, är fortfarande några år bort. Än så länge finns tekniken bara på ritbordet. Men kort handlar det om små reaktorer som utnyttjar kärnbränslet upp till 100 gånger effektivare, som minimerar det radioaktiva avfallet och riskerna för olyckor. Även uttjänt bränsle från dagens reaktorer ska kunna användas.

En av aktörerna på marknaden är svenska ”Leadcold reactors”. Bolaget leds av reaktorfysikern Janne Wallenius.

Enligt planerna ska företaget ha sin första reaktor i kommersiell drift 2025. Platsen är norra Kanada. Reaktorn grävs ner och grävs upp 30 år senare när bränslet är förbrukat. Någon bränslepåfyllning behövs inte. Hela reaktorn fraktas därefter till en demonteringsanläggning. Avfallet är oskadligt efter 1 000 – inte 100 000 – års slutförvar.

Men ”Leadcold reactors” (reaktorn kyls med självcirkulerande smält bly) är långtifrån ensamma på marknaden. Forskare tävlar om att hitta egna fjärde generationens lösningar. I länder som USA, Kanada och Storbritannien pågår en intensiv forskning.

Kärnkraften är en viktig pusselbit i kampen mot klimatförändringarna. Om den globala temperaturhöjningen ska stanna under två grader behöver kärnkraften byggas ut, och det kraftigt. Från dagens 396 gigawatt till 930 gigawatt 2050. Den bedömningen gör den internationella energiorganisationen IEA (International Energy Agency).

Samtidigt rullar delar av dagens kärnkraft vidare på övertid.

Om kärnkraften på sikt ska vara en del av lösningen på klimatkrisen måste politiken ge de rätta signalerna. Och då handlar det inte bara om forskningsanslag, om vad som sägs på presskonferenser och i debattartiklar. Minst lika viktigt är vad som görs med hjälp av skatter och regleringar.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen – ivrigt påhejad av Miljöpartiet – måste ge ett klart och tydligt besked: ingår kärnkraften i deras tankar kring framtidens energimix, eller gör den det inte. Och sedan agera utifrån det ställningstagandet.

Inte minst med tanke på miljön borde det vara en självklarhet att kärnkraften ingår i Sveriges energipolitiska framtidsmix.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Skellefteå Kraft ger besked om satsning på kärnkraft • "Saknar förmåga" • Kundernas önskemål påverkar valet

Skellefteå Kraft ger besked om satsning på kärnkraft • "Saknar förmåga" • Kundernas önskemål påverkar valet

LKAB om energiförsörjningen – utesluter inte kärnkraft och investeringar i vindkraft: "Bilden kan förändras"

Att säkra energiförsörjningen är en av LKAB:s mest kritiska framtidsfrågor. Gruvbolagets huvudstrategi är att köpa förnyelsebar el, men LKAB utesluter varken egna investeringar i vindkraft eller att nyttja el producerad från kärnkraft.

LKAB om energiförsörjningen – utesluter inte kärnkraft och investeringar i vindkraft: "Bilden kan förändras"

Malin Lernfelt: Ledare: Vi behöver sol, vind, vatten – och kärnkraft

Ledare: Vi behöver sol, vind, vatten – och kärnkraft

Insändare: Svårt att förstå intresset för ny kärnkraft

Svårt att förstå intresset för ny kärnkraft

Mikael Bengtsson: Hastigt och lustigt är Liberalerna på banan igen

Profilbild
Visa fler