Det finns tre huvudvägar att gå när det gäller infrastruktur.
Den första vägen: Staten väntar tills kommunen/regionen visat att den har växtkraft. Sedan bygger man.
Den andra vägen: Staten hjälper kommunen/regionen att växa genom att bygga infrastruktur.
Den tredje vägen: Staten gör ingenting, absolut ingenting.
Skellefteå med omnejd har fått mer än nog av den första vägens väg de senaste decennierna. Det är först nu, tack vare batterifabriken Northvolt, som statens och rikspolitikens intresse för Skellefteå nått en acceptabel nivå.
Det är ingen hemlighet att Alliansregeringens intresse för Norrbotniabanan var minst sagt svalt. Det är heller ingen hemlighet att den då socialdemokratiskt ledda regeringen hade kunnat skynda på processen – bara viljan därtill hade funnits.
Nu är det historia. Men historien fortsätter. Det går långsamt, för långsamt.
Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten, vill ha ett Skelleftepaket på två miljarder kronor: ”Vi (= Länsstyrelsen) anser att det tar för lång tid med Norrbottniabanan och att det krävs en satsning kring Skellefteå. /…/ Sista sträckan av E4 till Skellefteå måste rymmas i planen. I paketet finns även förbifart Skellefteå och förstärkningar av vägarna runt Skellefteå.” (Norran 17/2 2022)
Hjälp med att övertyga Trafikverket kommer från lite oväntat håll. Från Stockholms Handelskammare, en fristående näringslivsorganisation som ”representerar intressen av vikt för företag och medborgare i Stockholm/Uppsala-regionen.”
Intresset för norra Sverige har tidigare inte varit överdrivet stort hos ”handelskammaren”. Förståeligt med tanke på vem de representerar.
Omsvängningen kom sommaren 2019 när man förordade bland annat Norrbotniabanan framför höghastighetsjärnväg i södra Sverige.
Carl Bergkvist, näringspolitisk expert hos Stockholms Handelskammare konstaterar: ”Det förslag som i dag ligger på bordet innebär för långa byggtider, samtidigt som det sker en grön nyindustrialisering i regionen. Investeringarna runt Skellefteå ökar behovet av att färdigställa sträckor så snart det går och där måste staten möta upp bättre än i dag.” (Norran 14/2 2022)
Lösningen lyder: Förstärk finansieringen av Norrbotniabanan med fem miljarder till 15,5 miljarder kronor.
Vad Länsstyrelsen Västerbotten och Stockholms Handelskammare har synpunkter på är förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur 2022–2033. Som Trafikverket presenterat och som regeringen väntas ta beslut om under våren.
Inte ens med den bästa av viljor här i världen går det att påstå att Skellefteå med omnejd gynnats när det kommit till satsningar på transportinfrastruktur.
Trots att E4 skär rakt genom staden. Trots alla transporter med farligt gods. En lastbilsolycka med farligt gods inblandat hade kunnat få katastrofala konsekvenser. På samma sätt som en tågurspårning i närheten av lasarettet.
Att lastbilar fortfarande anno 2022 är mer eller mindre tvingade att passera rakt igenom Skellefteå centrum är skandalöst. Det är någonting som många regeringar, av olika färg och konstellation, bär ansvaret för.
Nu när Skellefteå visat att man kan växa, även utan statliga satsningar på transportinfrastrukturen, är det upp till Trafikverket och regeringen att plocka fram den välförtjänta ”belöningen” i form av några extra miljarder till Norrbotniabanan och Skelleftepaket.
Det är i Skellefteå det händer. Kommunen har en tillväxt som i ett nationellt perspektiv saknar motstycke, förmodligen också i ett europeiskt. Gods- och persontrafiken har redan börjat öka och kommer att öka än mer när Nortvolt på allvar drar igång produktionen.
Tänk tanken att de statliga satsningarna på transportinfrastruktur inte varit så övertung till de södra delarna av Sverige.
Tänk tanken att både Norrbotniabanan och förstärkningarna av vägarna runt Skellefteå realiserats. Om inte helt så i varje fall delvis.
Det hade gett smidigare och snabbare godstransporter. Arbetsmarknaden hade förstorats samtidigt som möjligheterna till att studera förbättrats tack vare snabbare och säkrare persontransporter.
Den socialdemokratiska regeringen har länge propagerat för ett grönare leverne. Det har pratats mycket, gjorts betydligt mindre.
Nu finns möjligheten till bot och bättring och goda förutsättningar att ge den gröna omvandlingen en hjälpande hand.
Uppmaningen till regeringen och till Trafikverket är enkel: Lyssna på vad Länsstyrelsen Västerbotten och Stockholms Handelskammare har att säga. Förstärk finansieringen av Norrbotniabanan och satsa på ett Skelleftepaket.