Radioprogrammet I lagens namn i SR:s P1 har granskat en ny företeelse bland yrkeskriminella. De skaffar sig falska inkomstuppgifter och kan på så sätt lättare ta lån, leasa bilar och till och med få bidrag och stöd. Reportaget skildrar hur relativt enkelt det är att förvandla inkomster från brottsliga aktiviteter, som till exempel knarkförsäljning, vita och hur kontanter som ska användas till att betala svart arbetskraft helt lagligt förs in i – och ut från – banksystemet.
Programmet avslöjar också hur förslagna kriminella kan ta del av välfärden, utan att själva ha bidragit med en enda skattekrona. Genom att ekobrottsspecialister hjälper till att starta företag som uppger att de betalar lön kan kriminellas inkomster framstå som legitima, när de i själva verket ingår i en ny tidigare okänd form av avancerad pengatvätt.
Flera myndigheter vittnar i programmet om svårigheter att komma åt den här formen av brottslighet och efterlyser fler förebyggande åtgärder. “Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt. Till slut kommer hela vårt välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?” säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg till SR:s reporter.
En stor del av det svenska samhället vilar på förtroende och förvissningen att alla gör det som är rätt och riktigt. I Organisationssverige bedriver idrottsklubbar, kulturföreningar eller andra sammanslutningar verksamhet som ibland sker antingen på uppdrag av staten eller med ekonomiskt statligt stöd. Om en förening uppger att den har ett antal medlemmar och därför har rätt till ett visst ekonomiskt stöd från det allmänna, förutsätts uppgifterna vara riktiga. Skandalerna har emellertid inte uteblivit. Flera politiska ungdomsförbund satte under åratal i system att överdriva sina medlemstal och det krävdes journalistiska gräv för att lägga fusket i dagen. En rad etniska och kulturella föreningar har även de avslöjats syssla med utvecklat fusk för att maximera sina bidragspengar, sist nu en romsk förening i Malmö som ålades att betala tillbaka miljonbelopp sedan det uppdagats att medlemsregistret var ett falsarium.
Ohederligheten har också drabbat flera bostadsrättsföreningar och godtrogna bostadsrättsköpare. I Malmö tömdes tre bostadsrättsföreningar i stadsdelen Rosengård på sina tillgångar sedan samvetslösa personer nästlat sig in.. Konsekvensen blev konkurs för föreningarna och förlorade insatser för borättsinnehavarna. Tidningen Sydsvenskan avslöjade flera fall av falska bostadsrätter som godtrogna bostadssökanden köpt av samvetslösa lurendrejare.
Upplägget med förfalskade inkomstuppgifter förvånar därför inte allt för mycket. Svensk förenings- och myndighetskultur har visat sig vara ett korthus som lätt rasar samman när kriminellas kreativitet fått fritt spelrum. Att ett företag som inte har någon verksamhet kan påstå att det betalat såväl lön som skatt för skenanställda utan att detta uppdagats på flera år är definitivt oroande.
Dessvärre drabbas alla laglydiga som solidariskt bidrar till det allmänna när regler måste skärpas och en mer inkvisitorisk kontrollapparat sannolikt kommer på plats. Men det ser ut att vara enda sättet att stoppa bedragarna.