Mer träffsäkra insatser krävs för att hindra att barn dras in i kriminalitet säger barnombudsmannen Juno Blom.
Den heter “Ni måste hinna före”, Barnombudsmannens årsrapport 2025. Sällan har en uppmaning varit så viktig. Rapporten skildrar samhällets hantering av frihetsberövade barn och framträder gör stora och mycket oroande brister. Rapporten bygger på 88 djupintervjuer och 543 enkäter gjorda med barn och unga som sitter inlåsta. Den ger en inblick såväl i deras uppväxtvillkor som erfarenheter av frihetsberövandet och tankar om framtiden.
Det som blir tydligt är att i de allra flesta fall så kommer de här barnen från trasiga och utsatta miljöer utan trygga föräldrar eller andra vuxna förebilder. Det berättas om en vardag präglad av våld. Redan från mycket tidig ålder har den här gruppen unga både bevittnat och själva blivit utsatta för olika former av aggressioner och övergrepp. I vissa fall även hedersrelaterat våld och förtryck. Våldet är ofta både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Utöver det har de även utsatts för försummelse och vanvård av föräldrar eller andra omsorgspersoner. Med andra ord har de knappt haft en chans från första början och därför blivit enkla offer för kriminella gäng som utnyttjat dem för narkotikahandel och senare rekryterat dem för att begå allvarliga våldsbrott.
Att gängens allt större spridning försämrat situationen är ett faktum. Under de senaste tio åren har antalet barn och unga som misstänks för narkotikahandel ökat, fler tonåringar påträffas med vapen och andelen unga mellan 15 och 20 år som misstänks för mord har stigit markant. I dagsläget beräknas över 1700 barn vara aktiva i kriminella nätverk och ytterligare nästan 4 000 unga har kopplingar till gängen.
När en ung människa väl har hamnat snett, börjat begå allvarliga brott och hamnat i grova kriminellas klor är det svårt, om än inte omöjligt, att få denna att bryta med sitt tidigare liv. Därför måste samhället redan tidigt göra insatser för att gå emellan och “rädda” de barn som befinner sig i riskzonen. Barnombudsmannen påtalar att för att förbättra situationen krävs tidig upptäckt av utsatthet genom bland annat hembesöksprogram och ett nationellt program för traumascreening, samt skärpt tillsyn, höjda kompetenskrav och striktare kontroll av HVB-hem.
BO pekar också på hur viktigt det är att göra rätt i de fall det redan gått så långt att en minderårig eller ung vuxen blir frihetsberövad. Alla som möter dessa unga i olika samhällsfunktioner måste ha adekvat kunskap om frihetsberövade barns behov och rättigheter och vara uppdaterade i frågor som konflikthantering och traumamedveten omsorg. Att frihetsberövade barns skolgång ofta är fragmenterad och saknar kontinuitet, påverkar även deras möjligheter att när straffet är avtjänat vända ryggen åt ett liv på samhällets skuggsida.
Malin Lernfelt är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
I samband med rapportsläppet sade Barnombudsmannen Juno Blom:
– För att förebygga att barn dras in i kriminalitet behövs också mer träffsäkra insatser. Samtidigt är det tydligt att myndigheter måste ta sitt ansvar på allvar och använda tiden barnen är frihetsberövade på ett betydligt bättre sätt.
Det är inga enkla saker som efterfrågats. De insatser som behövs är både komplicerade och resurskrävande. Allt ifrån att gå in tidigt i utsatta familjer och försöka förmå dem att ta emot hjälp till att försöka lotsa omhändertagna unga som tillbringat många år i gängmiljö mot en annan framtid. Samtidigt, om detta inte görs kommer konsekvenserna för hela samhället bli betydligt mer kostsamma. Vi har helt enkelt inte råd att inte hinna före.