Häromveckan offentliggjorde en åklagare i delstaten Georgia åtal mot förre presidenten Donald Trump åtal nummer fyra mot den förre presidenten. I centrum står det berömda telefonsamtalet till delstatens högst valansvarige att denne borde “hitta” ett vinnande antal röster åt honom.
Trump, som är den förste före detta president att åtalas för ett grovt brott, har därmed med hela fyra åtal skrivit in sig i rättshistorien med råge.
Den närmaste tiden går också i Donald Trumps tecken: Från presskonferens för att redogöra bevis för långtgående valfusk i delstaten Georgia 2020 till den första debatten mellan de republikanska presidentkandidaterna. Och senast på fredagen den 25 augusti en den 25 augusti ska Trump och hans medåtalade infinna sig i domstolsbyggnaden i Atlanta för att få åtalspunkterna upplästa.
Åklagaren har begärt att rättegången ska påbörjas den 4 mars nästa år, dagen innan den så kallade supertisdagen, då flera viktiga delstater håller sina primärval.
Med tanke på att de tre andra rättegångarna är planerade att genomföras före valet i november 2024 är det ingen överdrift att påstå att valrörelsen kan domineras av Trump och hans juridiska problem. Det kan också ske att Republikanerna nominerar en kandidat som dömts till fängelse. Eller rent av redan sitter där – den forne presidenten har upprepade gånger frestat åklagarnas tålamod med uttalanden som kan uppfattas som förtäckta hot mot vittnen eller som manipulation av juryunderlaget, vilket kan leda till att han grips och häktas fram till rättegång. Vissa bedömare anser till och med att Trump rentav vill bli inburad – allt för att bygga upp bilden av honom offer för en politisk häxjakt.
En färsk opinionsundersökning från AP visar att en klar majoritet av amerikanerna anser att Trumps agerande kring det påhittade valfusket är fel eller allvarligt. Enbart 16 procent tror att han inte gjort något olagligt.
Att han ändå i opinionsundersökningar leder stort mot andra republikanska kandidater till de kommande primärvalen beror på hans starka position i väljarbasen.
Däri ligger också förklaringen till Donald Trumps fasta grepp över sitt parti. Som politiker är han del av en lång populistisk tradition av att vara emot “eliten” och “Washington” som tilltalar konservativa icke-urbana väljare ur lägre medel- och arbetarklassen. Tack vare sociala medier och det polariserade offentliga samtalet har Trump byggt en mycket lojal följarskara.
Hans väljare är dessutom så pass många att Trump utan tvekan skulle få tillräckligt med donationer för att kunna ställa upp i valet som oberoende om han inte skulle bli Republikanernas presidentkandidat. Det är också hotet om detta som får så många andra republikanska politiker att sluta upp på hans sida. Ett splittrat republikanskt startfält ger garanterat segern till den demokratiske kandidaten.
Det republikanska partiet i USA står av tradition för kristna värderingar, familj, lag och ordning och har en devot inställning till landets grundlag, konstitutionen. Ändå domineras den begynnande valrörelsen fullständigt av en kandidat dömd för sexuellt utnyttjande, notorisk lögnhals och nu fyrfaldigt åtalad.
Donald Trump har ställt allt detta på huvudet och är fortfarande en politisk kraft att räkna med, trots alla åtal. Det kan ingen domstol undanröja, bara de amerikanska väljarna.