Så här års inser vi om kvällarna att sommaren oundvikligen lider mot sitt slut. Tove Jansson beskriver det målande i en av sina böcker: ”Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt, en stor varm svart tystnad omkring huset. Det är fortfarande sommar men den lever inte längre”.

Vi måste lära oss att omfamna detta mörker, och inte jaga bort det med lampor, lyktor, ljusslingor och strålkastare. Natten är nämligen hotad.

Ljusföroreningar är ett för många ännu okänt miljöproblem. Den tekniska utvecklingen erbjuder billigare belysning vilket leder till fler upplysta husfasader, parkeringsplatser, vägar, parker och trädgårdar. En källa till ljusföroreningar är vindkraftverk som på grund av flygsäkerheten ofta utrustas med högintensivt blinkande ljus. De stora industriområdena i Storbritannien, Benelux-länderna och Italien tillhör de mest belysta i världen. Astronomer har numera ofta svårt att utföra observationer i bebodda trakter då natthimlens stjärnor inte framträder lika tydligt som förr. I Sverige finns ännu stora områden utan ljusföroreningar i Norrlands inland enligt Sveriges lantbruksuniversitet.

I takt med att människan ljussätter större delar av jordklotet skapas kaos i naturen. En tredjedel av världens ryggradsdjur och två tredjedelar av alla ryggradslösa djur är nattlevande. Den disputerade fladdermusforskaren Johan Eklöf får en att omvärdera synen på mörkret. Hans bok ”Mörkermanifestet” (2020) är en hyllning till natten och förtjänar att läsas av fler, i synnerhet politiker. Ekelöf beskriver vad som händer när ljus manipulerar den uråldriga dygnsrytmen. Fortplantning både på land och i haven påverkas och flyttfåglars vandringar störs. Insekter dör och nattfjärilar pollinerar inte längre blommor. Fladdermöss bosatta i kyrktorn svälter ihjäl när kyrkfasader ljussätts. De vågar sig inte ut och leta efter föda.

Även människan påverkas av artificiellt ljus nattetid. Samband finns med vissa typer av cancer, diabetes, övervikt, depression och sömnrubbninga. Kvinnor inom vården löper större risk att få bröstcancer på grund av nattarbete i ständigt upplysta miljöer. Självklart är det befogat att lysa upp mörkret för att skapa trygga stadsmiljöer eller för att bilister ska se vägen, men allt för mycket ljussättning sker helt i onödan.

Sverige måste inspireras av Frankrike som ligger långt fram i kampen mot ljusföroreningar. Landet har antagit en nationell lagstiftning som reglerar hur man får lysa upp miljön. Tills liknande svensk lagstiftning finns kan vi alla bidra genom att välja punktbelysning i stället för fasadbelysning och låta trädgården vila i nattens mörker. Att vara rädd för mörkret är del av människans genetiska och kulturella arv. Vi är alla ättlingar till lägereldarnas folk. Vi behöver tänka nytt och lyfta mörkret som något positivt och helande. Den uråldriga balansen mellan dag och natt behöver skyddas för den biologiska mångfaldens skull. Men även för att framtidens barn ska kunna ta med sig en stjärnkarta ut i augustinatten och se meteorregn lysa upp himlavalvet.