Kommer du ihåg de gamla rälsbussarna?

De gula och brandgula monstren som stånkade fram i allt annat än blixtens hastighet. Dieselmotorerna spydde ut allehanda otrevligheter.

Nu är andra tider. I takt med att konsekvenserna av klimatförändringarna blivit allt tydligare, och fler och fler inser att fossil energi och fossila drivmedel behöver fasas ut, växer intresset för den moderna spårbundna trafiken.

Det är i Norrland som det händer. Fram till 2040 ska 1 050 miljarder kronor investeras. I Skellefteå bygger Northvolt en av världens största batterifabriker. Det satsas på fossilfri ståltillverkning. Vindkraftsparker projekteras och byggs. Norrbotniabanan ska byggas.

Allt det där är snudd på fantastiskt. Problemet är att den infrastruktur som byggts inte är anpassad till dagens norrländska återindustrialisering. Lägg därtill att det slarvats med underhållet.

För detta ska både röda och blå regeringar klandras och kritiseras. Infrastrukturen har helt enkelt inte fått tillräckligt med pengar.

För några år sedan var det inte många som förutspådde att norra Sverige, i synnerhet Skellefteå, skulle bli den mest expansiva regionen i landet. Få kunde se behovet av nya vägar och järnvägar, kompetensförsörjning och möjligheter att studera.

Nu är andra tider.

Det fanns en tid när rälsbussarna rullade på Skelleftebanan. 1990 upphörde persontrafiken. Banan elektrifierades 1997 men trafikeras nuförtiden endast av Green Cargos godståg.

Det vill Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna i Skellefteå ändra på. De vill blåsa liv i persontrafiken igen. Från Jörn via Bastuträsk, Skellefteå och Bergsbyn till Skelleftehamn.

Det vill också en arbetsgrupp bestående av entreprenörerna Gunnar Westermark och Örjan Berglund, Lars Westerlund, Hela Sverige ska leva, Maj-Britt Hägglund Westermark, Bastuträsk samhällsråd, och Ingrid Ejderud Nygren och Martine Westerlund, Norsjö kommun.

Ett både klokt och förnuftigt förslag. En ansökan om pengar till en förstudie har skickats in till Vinnova.

Så här skriver de båda centerpartisterna Carina Sundbom och Håkan Andersson i en motion ställd till kommunfullmäktige i Skellefteå: ”Vi ser möjligheter till en större arbetsmarknadsregion med nya mobilitetslösningar, till exempel till nya industriområdet vid Bergsbyn. Vi ser fördelarna med hållbara transporter och möjlighet till kompetensförsörjning.”

Precis så är det. Men teori är en sak, praktik någonting helt annan.

I Skåne fick Skånetrafiken kämpa både länge och väl för att få folk att lämna bilen hemma. Ta tåget eller bussen. Täta avgångar och punktlighet var det som till slut fick skåningarna på ”bättre tankar”.

Sak samma med kollektivtrafiken i området kring Skellefteå.

Den måste kännas tillgänglig. Få vill vänta i snöglopp på en perrong eller en busshållplats på ett tåg/en buss som är 20 minuter sen. Få vill vänta alltför länge på tåget/bussen när tidtabellen inte överensstämmer med arbetstiderna. Då tar man hellre bilen.

Det är bra att kollektivtrafiken byggs ut. Det är bra att turtätheten ökar. Men det räcker inte med bara mer kollektivtrafik.

Norrland behöver också fler och bättre vägar och järnvägar. Utbyggda flygplatser och inom en inte alltför avlägsen framtid elflygplan i reguljär trafik. Norrland behöver större hamnar och större isbrytare för att kunna ta hand om de allt större fartygen.

Men framför allt behöver Norrland rikspolitiker och tjänstemän på bland annat Trafikverket som förstår detta. Att Norrland växer.

Ingen ska komma och tro att allt det här är gratis. För det är det inte. Infrastruktur kostar att bygga och är dyr att underhålla. Därför är det också oerhört viktigt att det som behöver göras görs smart och kostnadseffektivt. Att samhällsbyggare och trafikplanerare tittar på Norrland ur ett helhetsperspektiv, ett helikopterperspektiv. Att samarbetet mellan kommuner och regioner fördjupas.

Att börja trafikera Skelleftebanan med pendeltågstrafik är ett steg i rätt riktning. Inte bara vad gäller sträckan mellan Jörn och Skelleftehamn utan också med tanke på eventuell nattågstrafik från Skellefteå till Stockholm.

Så även om det finns en existerande järnväg räcker det inte för att få fler att använda sig av kollektivtrafiken. Det en omfattande synkronisering av tidtabellerna, enkla övergångar från ett trafikslag till ett annat och tidtabeller anpassade till skolor och arbetsplatser.

Det är bra att persontrafik på Skelleftebanen börjar diskuteras. Med den skruvas hastigheten i den lokala/regionala omställningen upp.

Alla bidrag som syftar till att dämpa effekterna av klimatförändringarna emottages tacksamt.