Arbetsplatsolyckorna blir färre med mer kunskap

Det viktigaste är att vad som hände, hur det hände och vad som kan göras för att det inte ska hända igen.

Hittills i år har 27 personer dött i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige. Fyra av dessa i Västerbotten.

Hittills i år har 27 personer dött i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige. Fyra av dessa i Västerbotten.

Foto: Leif R Jansson/TT

Ledare2020-11-03 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Alla som går till jobbet kommer inte hem igen.

Människoliv för alltid borta.

Hittills i år har 27 personer dött i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige. Fyra av dessa i Västerbotten. Här har de allvarliga olyckorna och tillbuden ökat med nästan 30 procent på fem år.

En lantarbetare fick rasmassor över sig när han grävde ett dike. En annan lantarbetare föll ner i en höpackningsmaskin. En tredje lantarbetare träffades av en propeller i en silo. En ställningsbyggare föll från en byggnadsställning.

Det är de fyra arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång i Västerbotten som rapporterats i år.

Fyra människoliv, borta för alltid. Förvandlade till statistik i en databas.

Om detta har Norranjournalisten Jenny Petersson berättat i ett antal reportage (28–30/10 2020).

Det är väldigt enkelt att slå fast: Mer måste göras för att öka säkerheten på jobbet.

Frågan är bara vad?

Det absolut viktigaste är nog att minutiöst och djuplodande analysera vad som hände, hur det hände och vad som kan göras för att det inte ska hända igen. Kontrollerna på arbetsplatserna behöver bli fler och skarpare, både de oannonserade och de som sker efter tips till Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön.

Skyddsombudens roll, kompetens och rättigheter behöver stärkas. Att som Sverigedemokraterna vill, slopa fackföreningarnas rätt att utse lokala skyddsombud och helt ta bort de regionala skyddsombuden, är inte rätt väg att gå. I varje fall inte om man menar allvar med att vilja minska arbetsplatsolyckorna.

Det här är åtgärder som i varje fall på pappret skulle kunna få ner antalet arbetsplatsolyckor. Hur det fungerat i praktiken är en helt annan sak. Det är varken en nyhet eller en hemlighet att det ibland slarvas med skyddsutrustning och med förberedelser inför ett arbetsmoment.

Politiken är heller inte utan skuld. Det sägs många vackra ord från talarstolarna, men när orden ska förvandlas till handling är entusiasmen inte lika stor. Det handlar till exempel om att se till att Arbetsmiljöverket får tillräckligt mer resurser för att utreda olyckorna, att rättsväsendet har rätt kompetens och nog med pengar för att kunna sköta sina arbetsuppgifter.

Vi i media är heller inte utan skuld. Vi ägnar spaltmeter och åtskilliga tv-timmar åt gängkriminalitet, terrorattacker och skjutningar. Och det ska vi göra. Men vi får inte glömma bort att skriva om det som händer på arbetsplatserna.

Människoliv har gått till spillo. En del förmodligen helt i onödan. Ljuset i mörkret är att det går att göra någonting åt alla arbetsplatsolyckor. Om vi bara vill.