Sverige har inte råd med ålderism. Storken levererar allt färre bebisar. Förra året slogs svenskt jumborekord i antal födda barn per kvinna. Sverige började föra statistik över landets befolkning redan 1749 och inte sedan mätningarna inleddes har vi förökat oss så lite som nu. Prognosen ser dyster ut. Det är en stark global trend att färre barn föds, och särskilt i den rikare delen av världen, enligt en studie från University of Washington som i mars publicerades i välrenommerade medicinska tidskriften The Lancet.
När nativiteten dyker innebär det att försörjningskvoten ökar, alltså hur många som arbetar i förhållande till de som ska försörjas. Därför är det brådskande att den utbredda åldersdiskrimineringen på svensk arbetsmarknad arkiveras. Sannolikheten att bli rekryterad av arbetsgivare faller kraftigt redan från 40-årsåldern, visar flera studier. En person som drabbats är Marie-Louise Kanon, 59 år, som har sökt 50 tjänster som hon är kvalificerad för. Endast tre ansökningar ledde till att hon kallade till intervju. Gemensamt för dessa var att hon uteslutit sitt födelsedatum. “Jag blev nästan chockad. Sen kände jag: Det här är skit”, vittnade hon nyligen om i en intervju (DN 22/3).
Marie-Louise Kanon är inte ensam med sin frustration. Enligt en färsk undersökning utförd av Demoskop i mars kan hela 6 av 10 svenskar tänka sig att fortsätta vara yrkesaktiva efter pensionsåldern. Det är även en majoritet, enligt samma undersökning, som anser att det inte borde finnas en övre åldersgräns för pension. Det är en åsikt som bör tas på allvar sett till hur svenskar åldras.
De senaste femtio åren har nämligen äldre svenskars hälsa transformerats på ett häpnadsväckande positivt sätt. Dagens 70-åringar har lika pigga kroppar och hjärnor som 50-åringar hade för tre decennier sedan, och de är utrustade med en helt annan aptit på livet. Lyckligare, friskare och har bättre sexliv. Det bevisar den omfattande H70-studien vid Göteborgs universitet, som har undersökt åldrandet i Sverige sedan 1971. Ingmar Skoog, professor i psykiatri, som leder forskargruppen gav vi höstas ut populärvetenskapliga boken “70 är det nya 50” för att sprida resultaten till en bredare publik.
Ett vansinnigt resursslöseri med humankapital pågår i realtid på grund av arbetsmarknadens inbillade bäst före-datum. Det klingar falskt när många veteraner samtidigt är köpstarka konsumenter vars pengar företag gärna vill attrahera. Vår samtid är besatt av cirkulär ekonomi och hållbarhet men samtidigt som vi sopsorterar, shoppar vintagekläder och inreder våra hem med antikviteter dyrkas mänsklig ungdom. Att årsrika kastas bort som icke-produktiva medborgare måste betraktas som ett demokratiskt attitydproblem. De flesta civilisationer har insett samband mellan ålder och visdom.
Idag är var femte svensk över 65 år, vid nästa sekelskifte beräknas det vara var tredje. Om den ekonomiska ekvationen överhuvudtaget ska gå ihop när barnafödandet sjunker måste vi vara yrkesverksamma längre för att samhället ska fortsätta fungera. Fler måste lyssna på professor Ingmar Skoog och ta till sig att dagens 70-åringar är som gårdagens 50-åringar, kognitivt och fysiskt. Det finns en fantastisk potential i den seniora arbetskraften som Sverige inte har råd att fortsätta diskriminera.