Inför en ny fastighetsskatt.
Det skrev Markus Kallifatides, ordförande i den socialdemokratiska föreningen Reformisterna, i Expressen (28/4 2021).
Inför höstens partikongress har flera stora S-distrikt antagit liknande ståndpunkter i hopp om att förändra partiledningens uppfattning.
I en replik från Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, får dock Markus Kallifatides mothugg.
Mats Persson pekar på hur skatten, trots sina omfördelningspolitiska anslag, ”välbeställda villaägare med de dyraste husen ska bidra mer”, skulle innebära en skattechock för en stor del av Sveriges villaägare.
Att skatten skapar otrygghet, högre bostadspriser med påföljande upptaxering riskerar att innebära ekonomisk ruin för vissa, anförs också som argument.
Avskaffandet av fastighetsskatten anges ofta som en viktig anledning till att Alliansen vann valet 2006.
Förslag om att återinföra den är känsligt, argumentet som statsminister Stefan Löfven (S) använde sig av – att folk kan tvingas flytta – är vanligt förekommande.
Det har fått nationalekonomen Lars Calmfors att kalla hela debatten för populistisk (Svenska Dagbladet 5/5 2021).
Enligt Lars Calmfors behövs fastighetsskatten. Som många nationalekonomer pekar han på att det är en betydligt mindre skadlig skatt än skatt på arbete.
Han pekar även på flera sätt att begränsa de negativa aspekterna: koppla skatten till inköpsvärdet i stället för marknadsvärdet, inför en begränsningsregel i förhållande till inkomsten och en möjlighet att skjuta upp en del av skatten tills man säljer bostaden.
Och visst är det sant att en fastighetsskatt skulle kunna utformas på ett mindre orimligt sätt än den som fanns på Göran Perssons tid. Men det förändrar inte att den är mer eller mindre politiskt omöjlig att införa. Mycket på grund av just Göran Perssons skatt.
Motståndet mot en fastighetsskatt, oavsett utformning, är starkt eftersom minnet av den orättvisa skatten lever kvar. På många håll uppfattas själva idén om att beskatta en tillgång som inte genererar en intäkt som illegitim.
På så sätt får man ge Mats Persson och Liberalerna rätt. De som motsätter sig ett återinförande skulle dock onekligen göra klokt i att tydligare presentera vilka andra skatter eller besparingar man skulle vilja se för att kunna finansiera lägre skatter på arbete.
En väg skulle kunna vara en övergång till en skattebas som mer vilar på konsumtion. Det skulle kunna erbjuda ett sätt att finansiera välfärden utan att luta sig mot en skatt som är allmänt impopulär.