Förlossningsvården över landet behöver stärkas och de skillnader som finns mellan hur gravida, födande och nyförlösta kvinnor tas emot i olika regioner behöver överbryggas. Det anser Socialstyrelsen som i mitten av december publicerade nya nationella riktlinjer som stöd för förlossningsvården. Riktlinjerna är framtagna i ett samarbete med sjukvårdshuvudmännen, Svensk förening för obstetrik och gynekolog och Svenska barnmorskeförbundet.
Som exempel på olikheter tar myndigheten upp att det råder stor skillnad mellan hur många kvinnor som kommer på de viktiga eftervårdsbesöken i olika delar av landet. 2022 varierade det mellan 76 och 96 procent. Andelen som fick behandling för psykisk ohälsa skiljde sig också mycket åt – mellan 6,4 till 16 procent. Antalet igångsatta förlossningar har ökat över hela landet under det senaste decenniet, framför allt beroende på att vården inte längre låter kvinnor gå alltför långt över tiden eftersom det kan innebära en allvarlig risk för barnet. Samtidigt varierar det stort mellan regionerna hur många induktioner som görs. Mellan 21 procent till 34 procent under 2022. Även hur många kvinnor som procentuellt sett drabbas av allvarliga bristningar vid förlossning skiljer sig.
Förlossningsvården har under lång tid befunnit sig i en krissituation. Enheter har lagts ned och kvinnor har i värsta fall fått föda i bilen för att de inte hunnit tillbaka efter att ha skickats hem, eller inte hunnit in. Barnmorskor och förlossningsläkare har vittnat om en i det närmaste ofattbart stressad arbetssituation. Under det sista halvåret har läget dock förbättrats en hel del. Inte beroende på omfattande satsningar eller nya arbetssätt, utan till följd av att barnafödandet minskat. Enligt statistik från SCB är barnafödandet det lägsta på 20 år. Och för 20 år sedan var befolkningen som helhet betydligt färre än idag. Troligtvis är valet att inte skaffa barn en konsekvens av den ekonomiska kris många människor hamnat i. De anser sig helt enkelt inte ha råd.
Hur sorgligt det än kan verka är det en god sak att landets kvinnosjukvård tycks ha fått visst utrymme för att andas mellan varven. Den minskade stressen gör också möjligheterna bättre för att implementera Socialstyrelsens nya riktlinjer.
Att skapa trygghet och se till att det finns en god eftervård för födande kvinnor över hela landet är en vinst för hela samhället. Uteblivna efterkontroller eller bristande stöd och hjälp vid en förlossningsdepression kan i förlängningen bli betydligt mer kostsamt. Både i mänskligt lidande och i reda pengar. Det kan leda till att barn och hela familjer far väldigt illa när mamman tvingas leva med psykisk ohälsa under lång tid. Att framför allt kvinnor födda utanför Norden inte dyker upp vid efterkontroll bidrar dessutom till att ojämlikheten ökar och en redan utsatt får det ännu värre.
Den svenska förlossningsvården är – trots upprepade kriser – en av de bästa i världen med lägst mödra- och spädbarnsdödlighet. Men det betyder inte att det inte finns mycket att göra. De nya riktlinjerna vars mål är att öka jämlikheten över landet, främja gravidas hälsa och stärka det framtida föräldraskapet, är därför mycket välkomna. Kan vårdens olika instanser dessutom - vilket Socialstyrelsen pekar ut som mycket viktigt – bli bättre på att samverka för att upptäcka riskfaktorer och följa upp med individanpassat stöd, är mycket vunnet.