Alla människor har rätt att bo tryggt

Utredningen om tryggare bostadsområden föreslår att det ska bli enklare att säga upp hyresgäster som begår brott. Det är utmärkt. Och nödvändigt.

 I bostadsområden utan variation och grönska där husen är höga leder anonymiteten och vantrivseln till att kriminella kan härja nästan fritt.

I bostadsområden utan variation och grönska där husen är höga leder anonymiteten och vantrivseln till att kriminella kan härja nästan fritt.

Foto: ALI LORESTANI/TT

Ledare2023-10-09 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Det finns områden i Sverige 2023 där de boende inte vågar gå ut med hunden efter mörkrets inbrott. Det finns områden där människor inte vågar lämna barnen ensamma på gården eller knacka på om man hör rop på hjälp från grannen. Där dörren hålls stängd när det är stök och bråk i trappen. Områden där de flesta vet vad som händer men där alla håller tyst av rädsla för att själv utsättas för allvarliga repressalier.

Rädslan är fullt rimlig. Allt oftare hamnar oskyldiga emellan när de kriminella gängen ska göra upp. Inte sällan trakasserar brottsbenägna ungdomar omkringboende och hotar och misshandlar dem som vågar stå upp för trygghet och ordning. Det är i längden en ohållbar situation. Människor har rätt att må bra i sina bostadsområden och ska inte riskera att möta våldsverkare som attackerar dem på gården eller i trappan.

Fastighetsägare och bostadsbolag, såväl allmännyttiga som privata, har ett självklart ansvar för att upprätthålla en god boendemiljö. Likaså måste samhällsfunktioner som socialtjänst, polis och rättssystem samverka för att på ett effektivt sätt hålla våldsverkare borta från gator och torg. Samtidigt är det inte alltid ett enkelt uppdrag och de regelverk som funnits under lång tid är inte anpassade för den verklighet vi lever i 2023.  

Förra året gav regeringen Andersson därför “Utredningen om tryggare bostadsområden” i uppdrag att föreslå skärpta regler för uppsägning när hyresgäster har begått brott i närområdet. I våras beslutade den nuvarande regeringen om tilläggsdirektiv som ändrade utredningens uppdrag när det kommer till hyresgästens tillsynsansvar, så att det även blev möjligt att föreslå skärpta regler om uppsägning i fall där ett barn till hyresgästen har begått brott.

Häromdagen överlämnades utredningen till justitieminister Gunnar Strömmer (M). I den slås det fast att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att kunna säga upp hyresgäster som ägnar sig åt kriminell verksamhet, något som efterfrågats från fler håll. Den lagändring som föreslås innebär att hyresgästen kan bli av med kontraktet om denne eller någon av de personer som hyresgästen ansvarar för, begår brott som försämrar närmiljön för andra som bor i området. Uppsägning ska också vara möjligt om en lägenhet eller lokal används för brottsliga ändamål.

De ändringar som den aktuella utredningen föreslår inskärper individens plikt att bidra till trygghet där man bor. Det är utmärkt. Personligt ansvarstagande är allt mer en bristvara i Sverige i dag. Samtidigt är det viktigt att människor som gör allt de kan för att deras barn inte ska hamna snett men inte lyckas, inte sparkas ut i hemlöshet hur som helst.

I ett mer långsiktigt perspektiv är det också oundvikligt att ansvariga politiker på lokal nivå tar ett större ansvar för hur vi bygger nya bostadsområden och utvecklar befintliga. Riktigt höga hus eller anonyma miljonprogram med öppna tomma ytor emellan ger miljöer vilka leder till ökad brottslighet och större risk för ­vandalisering. Fler trivsamma boendemiljöer där människor ges naturliga mötesplatser och man känner sina grannar har motsatt effekt.

Vanliga människor ska inte hållas som gisslan i sina hem och fråntas rätten att röra sig fritt där de bor av rädsla för kriminella element. Förhoppningsvis lyckas därför regeringen att få en skärpt lagstiftning på plats snarast möjligt.