Det lackar mot jul.
Många ser fram emot julen som en tid fylld av kärlek och glädje. Men inte alla.
För en del föräldrar är julen en tid av oro och stress över att deras ekonomi inte ger dem förutsättningar att ge barnen den jul de vill ha.
Det är till exempel stört omöjligt att inte bli berörd av den ensamstående och långtidssjukskrivna ”Marias” 14-årige son som önskar sig tvål och schampo i julklapp (SVT Nyheter Västmanland 15/12 2022).
Men julen är också en högtid där alltför många vuxna dricker alltför mycket alkohol. Där alltför många barn och unga räknar ner till jul med en klump i magen. De fruktar att det ska sluta i tandgnisslan och gråt. I år igen. Alltför ofta får de rätt.
En del av den senaste tidens texter är tänkta som någon form av avslut. Inte ”the best of …” utan ”the mest of …”. Alltså sådant som jag skrivit mycket om genom åren: människors lika värde, lärandets svåra konst och synen på Norrland utifrån ett Stockholmsperspektiv.
Dagens tankar och funderingar handlar om alkohol. Inte bara i juletid utan i stort.
Det har gjorts en hel del beräkningar på hur mycket alkoholen kostar samhället. I den senaste skattningen uppgick kostnaden till 101 miljarder kronor (Ramboll 2019 på uppdrag av Systembolaget). Det handlar dels om direkta kostnader som utgifter för sjukvård och rättsväsende, dels om indirekta kostnader som produktionsbortfall.
Den svenska alkoholpolitiken går framförallt ut på att begränsa alkoholens negativa konsekvenser genom att hålla nere den totala konsumtionen. Det har gjorts med höga priser, restriktioner på alkoholreklam och statligt monopol.
Men vad hade hänt om Sverige fick för sig att överge den restriktiva alkoholpolitiken, om alkoholmonopolet avskaffades?
Det försökte en internationell forskargrupp, under ledning av Tim Stockwell, chef för Centre for Addictions Research of British Columbia och professor vid University of Victoria i Kanada, att utröna. Rapporten ”What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly?” beställdes av Systembolaget. Vid det här laget har den några år på nacken.
Det här är vad forskarna kom fram till. Om alkoholmonopolet avskaffades skulle det leda till 29 000 fler fall av misshandel per år, 8 000 fler fall av rattfylleri, ytterligare 1 400 alkoholrelaterade dödsfall och att självmorden skulle öka med 42 procent.
Förvisso är siffrorna i rapporten är ifrågasatta, kritiserade för att vara överdrivna, men det torde inte råda någon som helst tvekan om att det finns ett betydande antal baksidor med en ökad alkoholkonsumtion.
Trots det finns det politiker och politiska partier som driver på för en mer liberal alkoholpolitik. Moderaterna brukar med jämna mellanrum gå till attack mot alkoholpolitiken i stort. Centerpartiet har länge varit pådrivande i frågan om att införa gårdsförsäljning.
På Centerpartiets hemsida (Skaraborg) finns en debattartikel författad av bland andra Ulrika Heie, riksdagsledamot från Skövde. Så här skriver hon bland annat: ”Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker har potential att främja turist- och besöksnäringen och bidra till positiva effekter på näringslivet i hela Skaraborg. Inte minst företag på landsbygd och mindre orter kan få möjlighet till bättre möjligheter att visa upp sin småskaliga produktion.”
Hon skriver utifrån ett Skaraborgsperspektiv, men resonemanget går att överföra på i princip hela Sverige. Frågan är hur Centerpartiet, och en rad andra partier, tänker när de vill göra alkohol till en turistattraktion.
Sverige måste välja väg.
Antingen värnar man den restriktiva alkoholpolitiken, som utgår från ett folkhälsoperspektiv där staten gett Systembolaget ensamrätt att sälja starköl, vin och sprit för att begränsa tillgängligheten, eller så låter man marknadskrafter och vinstintresse få inflytande.
Självklart väljer Sverige det förstnämnda alternativet.
Skulle förresten förvåna om EU-domstolen skulle säga ja till ett statligt alkoholmonopol samtidigt som hundratals andra aktörer bedriver detaljhandel. Det skulle rimma illa med de skäl Sverige angivit för att få behålla monopolet”.
Nu lägger vi diskussionen om gårdsförsäljning av alkohol åt sidan och konstaterar att det lackar mot jul.
Med förhoppningen att alla barn får en vit jul. Både vad gäller snö och alkohol.
Julen är barnens högtid. De ska komma i första hand. Inte glöggen, nubben, konjaken till kaffet och det avslutande groggbordet.