Vi kan inte längre ignorera förtrycket i Kina

Utstuderat och metodiskt förstör Kina spåren av den uiguriska kulturen.

Ledare 23 januari 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

De kommer definitivt att ta in dig till förhör. Men få inte panik. Det är helt normalt.

Det sa Gulbahar Haitiwajis man innan hon åkte tillbaka till hemlandet Kina för att signera några dokument.

Väl där, i Xinjiang-provinsen i nordvästra Kina, greps hon och placerades i ett kinesiskt interneringsläger för uigurer.

I den brittiska dagstidningen The Guardian (12/1 2021) berättar Haitiwaji hur hon de följande två åren blev avhumaniserad, förnedrad och hjärntvättad.

Diskrimineringen av uigurer har pågått länge. Gulbahar Haitiwaji vittnar om jobbannonser som undanbad sig uigurer som sökande redan på 1980-talet. Men kränkningarna har eskalerat de senaste åren.

Länge förnekade den kinesiska staten interneringslägrens existens. Men vittnesmål som sipprat ut, och satellitbilder som fångat de framväxande lägersystemen har gjort det omöjligt.

Nu kallas de i stället för omskolningsläger och regimen insisterar på att de är en viktig del i landets arbete mot terrorism.

Med repressiva åtgärder försöker Kina tvinga den muslimska minoriteten att assimileras in i den kinesiska majoritetskulturen.

Att utöva islam, be eller fira högtider är farligt. Att ha skägg eller bära slöja kan räcka för att hamna i ett läger.

Enligt uppskattningar från FN har minst en miljon människor placerats i läger där de ska brytas ner och indoktrineras för att bli partitrogna. Uiguriska kvinnor tvingas till abort och sterilisering.

Barn till internerade omhändertas och sätts på barnhem och förlorar sitt kulturella sammanhang.

2019 identifierade organisationen Uyghur Human Rights Project 386 uiguriska akademiker, författare och kulturskapare som gripits eller försvunnit sedan 2017.

Begravningsplatser, moskéer och andra kulturellt viktiga byggnader rivs.

Utstuderat och metodiskt förstör Kina spåren av den uiguriska kulturen.

Kinas systematiska förföljelse av uigurer har kallats både etnisk rensning och folkmord.

Världssamfundet kan inte se på i tystnad, utan behöver sätta ökad press på Kina.

I december förra året avslöjade Uppdrag Granskning att svenska myndigheter köpt in munskydd som kan ha tillverkats i Xinjiang. I fabriker där det troligen förekommer tvångsarbete.

Företaget Zhende Medical har ett dotterbolag i regionen, och handlar varor därifrån. Det gör det högst troligt att uiguriskt tvångsarbete förekommer någonstans i produktionskedjan.

Enligt Louise Brown, kinakännare och expert på företagsetik, är det i princip omöjligt att fastställa att så inte är fallet.

Att varor producerats i en annan provins ger inte heller det några garantier. Det statliga programmet för tvångsförflyttningar är omfattande.

Man får heller inte glömma att det inte handlar om några få suspekta fabriker utan ett omfattande förtryckande system.

Myndigheterna säger sig inte ha känt till uppgifterna om tvångsarbete. När leverantörerna sedan kontaktats – som nekat förekomsten av tvångsarbete – har man litat på dem. Den typen av naivitet håller inte.

När kinesiska staten försöker etablera sin världsbild – att alla uppgifter om tvångsarbete är lögn och fake news – behöver Sverige förhålla sig skeptiska.

Inte minst måste situationen för uigurerna och Kinas stegrande brott mot de mänskliga rättigheterna bli en större fråga i såväl den svenska som den europeiska politiken.


Ämnen du kan följa