En koloss på lerfötter.
Som spelat ut sin roll.
Kritiken mot Arbetsförmedlingen har inte varit nådig.
Tittar man på SCB:s arbetskraftsundersökning är den befogad. Tiderna har förändrats. Flest får i dag jobb genom att själv kontakta arbetsgivaren, näst flest genom anhöriga, vänner och bekanta. Arbetsförmedlingen förmedlar inte mycket mer än vart tionde jobb.
En gång i tiden var Arbetsförmedlingen en av mest hyllade guldglänsande föremålen i det socialdemokratiska välfärdsbygget. Men precis som i Björn Ulvaeus och Benny Andersson sång i musikalen ”Kristina från Duvemåla” förvandlades guldet till sand. En utredning tillsattes.
När riksdagen klubbade igenom M-KD-budgeten innebar det stora neddragningar av arbetsmarknadspolitiken. Även januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna innebar dramatiska förändringar för AF. Senast 2021 ska arbetsförmedlandet läggas över på externa aktörer.
Konsekvensen blir att 4 500 varslas på Arbetsförmedlingen, antalet AF-kontor mer än halveras och att Arbetsförmedlingen fasar ut fysiska möten med arbetssökande. Många av de varslade kan säkert få jobb hos alla de privata aktörer som ska växa fram. Men om förmedlingen av jobb blir bättre i privat regi återstår att se. Förhoppningsvis blir det så.
Trots en utredning, en budget och en fyrpartiöverenskommelse är mycket fortfarande oklart. Men en sak är säker. Det blir kontorsnedläggningar. 130 av 242 lokala kontor runt om i landet försvinner. Exakt vilka som ska stängas är inte klart ännu, det beskedet väntas i slutet av mars.
Till största delen handlar det om små kontor i glesbygden. I klartext handlar det alltså om orter med en begränsad arbetsmarknad. Ansvarig minister, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), har tidigare sagt att AF med januariavtalet inte kan räkna med mer än marginella justeringar i ändringsbudgeten.
Det blir upp till regering och riksdag att se till att servicen upprätthålls – även utanför städerna.
Det blir också upp till regering och riksdag att se till att servicen upprätthålls – även för de grupper som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden.
För det handlar inte bara om färre kontor. Det handlar också om färre möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Enligt dokument som SR/Ekot tagit del av är målet att 90 procent av dem som skriver in sig på förmedlingen ska göra det själv och att kontakterna under se sex första månaderna ska ske med telefon- och videosamtal.
Visst är det bra med ny teknik och snabbt bredband. Men det finns grupper som har svårt att låta sig bli digitaliserade. Per-Arne Andersson, chef för arbetsmarknadsfrågor på Sveriges kommuner och landsting /(SKL) konstaterar: En del personer kan inte språket, är inte digitalt kunniga. Det finns ett antal skäl till att man behöver mycket hjälp.
Nu befarar SKL att många av de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden i större utsträckning kommer att söka sig till kommunen för att få hjälp. Det får inte bli så att kommunerna tar över det som i första hand är en statlig angelägenhet.
Någonting behövde göras åt AF. Det gjorde riksdag och regering. Nu när det är gjort återstår att: 1. Se till att lands- och glesbygd inte drabbas och 2. Se till att alla som behöver extra mycket hjälp och stöd också kan få det. Allt annat är oacceptabelt.