Trots en avmattning i konjunkturen råder det knappast stiltje på arbetsmarknaden.
Har man rätt yrke och utbildning kan det löna sig att vara rörlig – både i geografin och mellan arbetsgivare.
För den som funderar på att byta arbetsplats eller yrke är det viktigt att känna till arbetsmarknadens behov.
Arbetsförmedlingens nya prognos över vilka 200 jobb som är hetast just nu och om fem år bygger på intervjuer med 9 000 arbetsgivare runtom i landet.
Framtidsspaningen går hela vägen ner till regionnivå. I Västerbotten är det fram till i höst brist på högutbildad arbetskraft. Är du apotekare eller receptarier, biomedicinsk analytiker, civilingenjör, ingenjör eller tekniker, it-specialist, kemist, psykolog, röntgensjuksköterska eller tandhygienist? Grattis, då är ditt förhandlingsläge utmärkt.
2025 är det följande yrken som välkomnar dig som kollega: barnmorska, civilingenjörsyrken, förskollärare, grundutbildad sjuksköterska, läkare, läraryrken, mjukvaru- och systemutvecklare, specialistsjuksköterska, speciallärare och specialpedagog, systemanalytiker och it-arkitekt.
Även om utbildning är vägen till arbetsmarknadens högsta belöning, ett jobb med bra lön och villkor, är det inte hela sanningen. Exempelvis lärare och förskolelärare är mer än bara bristyrken. Krav på lärarlegitimation och korrekt utbildning för förskolepedagoger är i praktiken helt verkningslösa på en arbetsmarknad där tjänsterna måste fyllas.
Att det skapas ett A- och ett B-lag på många arbetsplatser är beklagligt. Men fullt förståeligt när den offentliga sektorn misslyckats med att höja utbildningsvärldens attraktivitet. I läraryrket är det heller inte alltid en dålig idé att få in personer med praktiska erfarenheter i särskilda ämnen – så länge det i arbetsgruppen finns behörig personal som kan vägleda och stötta.
För den som inte lockas av långa utbildningar finns yrken som buss- och lastbilsförare, elektriker, kock, maskinoperatör, fordonsmekaniker, träarbetare, svetsare och snickare. Det är yrken som det också finns ett behov av om fem år.
Förankringen på arbetsmarknaden börjar tidigt. I en debattartikel i Norran (20/2 2020) pekar Svenskt Näringsliv i Västerbotten på att yrkesutbildningar på gymnasienivå leder till jobb direkt efter ”studenten”. I och med de snabba förändringarna inom service- och teknikbranschen är det därför viktigt att det finns en nära koppling mellan näringsliv och utbildningar.
Det finns inga yrken som är framtidssäkrade. Att utbilda sig inom en bransch kommer med största sannolikhet inte att räcka för många av morgondagens arbetstagare. I takt med att teknik och demografi förändras kommer arbetsmarknaden att tvingas ställa krav på både arbetskraften och på samhällets stöd till dem som behöver ställa om.
Artificiell intelligens och robotar kommer givetvis att förändra och påverka arbetsmarknaden. Men det som avgör individens anställningsbarhet handlar först och främst om följsamhet med en modern arbetslinje: Att jobba är silver, att vara flexibel är guld.
Csaba Bene Perlenberg