Det finns tv-serier som liksom bara Àr. De Àr varken speciellt bra eller speciellt dÄliga, de bara existerar för att förse tv-kanaler med innehÄll och för att ge skÄdespelare och filmarbetare jobb. Det Àr serier som du ser utan att ha speciellt trÄkigt, men som du omedelbart glömmer nÀr du sett sista avsnittet. Möjligtvis kan du behöva pÄminna dig om vad som hÀnde nÀr du efter nÄgot eller nÄgra Är kanske börjar titta pÄ den oundvikliga andra sÀsongen.
Och en sĂ„dan kommer nĂ€r det gĂ€ller âMaskinerietâ, det finns för mĂ„nga lösa trĂ„dar i slutet för att det inte skulle bli en sĂ„dan.
Handlingen utspelas i norska Sandefjord och svenska Strömstad. Norrmannen Olle (Kristoffer Joner) Àr gift med svenska Josefin (Hanna Alström), och de har en dotter. Serien inleds med att Olle vaknar upp i en bil pÄ fÀrjan mellan de bÄda stÀderna. Han Àr omtöcknad och blodig och har en vÀska fylld med sedelbuntar och en pistol. Han ser att vakter letar efter nÄgon och ryggmÀrgskÀnslan gör att han flyr. Han hoppar i vattnet och undkommer.
Det som sedan följer Ă€r en stĂ€ndig flykt dĂ€r Olle gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng lyckas fly frĂ„n poliserna, som gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng fĂ„r se honom försvinna och utbryter i ett stĂ€ndigt âfan ocksĂ„â. Man kan tycka att pĂ„draget borde ha varit större â det handlar trots allt om ett brutalt rĂ„n dĂ€r ett par personer blivit dödade. Men med kepsen neddragen lyckas Olle hĂ„lla sig undan.
Detta samtidigt som bakgrunden till rÄnet mer och mer avslöjas för oss i publiken, vi fÄr veta hur personer i Olles svenska familj Àr indragen i det och det kÀnns snart som om varenda rollfigur i dramat har nÄgon form av personlig koppling till det som hÀnder.
Det Ă€r inget fel pĂ„ skĂ„despeleriet. Joner Ă€r bra som vanligt och Alström fungerar fint som hans alltmer förtvivlade och tvivlande hustru. Regissören Richard Holm Ă€r en Ă€rrad veteran med bĂ„de biofilmer och tv-serier (bland annat âJohan Falkâ) bakom sig. Han kan jobbet, han vet hur man dĂ„ och dĂ„ lĂ€gger in en actionscen eller ett slagsmĂ„l, men âMaskinerietâ hade tjĂ€nat pĂ„ att tajtas till. Efter nĂ„gra avsnitt börjar man tappa intresset â och i stĂ€llet ge akt pĂ„ de logiska luckor som poppar upp dĂ„ och dĂ„.
En fortsĂ€ttning lĂ€r som sagt komma â men dĂ„ skulle man önska sig en bĂ€ttre översĂ€ttning frĂ„n norska till svenska. NĂ€r nĂ„gon pĂ„ norska sĂ€ger âĂ€r du sĂ€ker pĂ„ att du inte behöver lĂ€kareâ ersĂ€tts det med âĂ€r du sĂ€ker pĂ„ att du inte behöver ligga nedâ. Hmmm.