Det är en stor ensemble av skådespelare, där bland annat två av rollerna spelas av barnskådespelare. Åldrarna i uppsättningen sträcker sig från 11-66 år.
”Musikanternas uttåg” är en rolig och grym verklighetssaga om arbetarrörelsens mödosamma framväxt bland sågverken längs norrlandskusten under nittonhundratalets början. Det är den allra första gången som romanen blir till pjäs, vilket har varit en utmaning för Västerbottensteatern, om än en rolig sådan.
– Många har ju läst romanen och har därför en egen bild av alla människor och omgivningen, vilket såklart är en utmaning. Men samtidigt har vi ju fått fria händer att tolka berättelsen också, säger Bobo Lundén.
Man har tagit bort alla tyger och blottar därför hela scenutrymmet på Sara kulturhus Scen 2, teaterns alldeles egna stora ”Black box”.
– Detta är på ett sätt två premiärer i en. Delvis vill vi ju visa upp själva föreställningen och allt som har med den att göra, men samtidigt så blir det ju också den allra första gången som vi får visa vår egna nya stora scen. Så vi slog ihop de två faktorerna när vi planerade scenografin, säger Bobo.
Scenografin består främst av handgjorda trämöbler och kyrkliknande möblemang. Astrid Maya, som står för både scenografi och kostym, har utnyttjat varje millimeter av utrymmet.
– Jag ville jobba luftigt och abstrakt eftersom det skapar möjligheter till förändring – samma modul kan representera olika platser. Träet som är återkommande representerar sågverket som de flesta karaktärerna arbetar på. Trä var på något sätt omöjligt att undvika, säger hon.
De kyrkliga referenserna åsyftar väckelserörelsen, de skitiga och oljiga kläderna i bakgrunden representerar arbetarrörelsen. Det är också just de två rörelserna som historien primärt handlar om.
– Det var en avgörande tid för Norrland, men också för hela Sverige, säger Bobo Lundén.
Ljusdesignen spelar också stor roll, och Maria Ros har till och med fått en dröm att gå i uppfyllelse.
– Jag har länge velat skapa en stjärnhimmel i taket och nu fick jag äntligen det, säger hon.
Ljuset och scenografin kommer också att samspela när man förflyttar sig i tid och rum.
Mask- och perukarbetet står Helena Andersson för.
– Det är mycket mask och peruk med i föreställningen eftersom det utspelar sig i en sådan tid, men förhoppningsvis så kommer det inte att sticka ut för mycket. Om man har gjort ett bra och gediget arbete med mask så ska man inte tänka på det, det ska bara kännas naturligt, säger hon.
Historien handlar om Nicanor Markström (Ellenor Lindgren) och hans familj, och hur mötet mellan honom och stockholmaren Elmblad (Thomas Köhler) blir ett viktigt möte för båda två.
Berättelsen centrerar sig kring Nicanor Markström och när han, 10 år gammal, träffar agitatorn och stockholmaren Elmblad vid Burefjärden en augustidag år 1903. Levnadsförhållandena är hårda och samhället är i behov av en förändring, men när väl Elmblad kommer till bygden för att förespråka aktivism så blir han bryskt mottagen av Burebygden på grund av att han är Stockholmare.
Men mötet dem emellan ska senare komma att spela en stor roll för båda två.
– P.O Enquists roman hoppar i tid ganska mycket, så jag har fokuserat på att bryta ner berättelsen och skapa en tydligare kronologi, säger Tora von Platen, manusförfattare.
Bobo menar att han också medvetet har velat jobba med kvinnor i själva produktionen, eftersom berättelsen i sig är väldigt ”gubbig”.
– Den är ju skriven om en tid där männen tog mycket plats, därför är det viktigt att manuset har bearbetats av en kvinna, säger han.
Det finns många flörtar till den amerikanska södern i både kostymen och scenografin – men också i musiken.
Det finns också många flörtar till den amerikanska södern i både kostymen och scenografin – men också i musiken.
– Ljudbilden är väldigt inspirerad av bluegrass, jazz, countrymusik och av artister som till exempel Woody Guthrie, säger Bobo.
Bland annat har man skrivit en helt ny svensk text till Guthries ”This land is your land”, med lokala platser som till exempel Hjoggböle, där P.O Enquist föddes.
– Det är inte supertydligt att det är från den amerikanska södern vi har hämtat inspirationen till musiken, men om man har det med sig i bakhuvudet när man lyssnar på låtarna så kommer man att höra det, säger Bobo.
Musiken är skriven av Mattias Kågström och Cay Nyqvist, som även tidigare skrivit och producerat mycket för Västerbottensteaterns andra föreställningar.
– Det kommer att bli en spektakulär show med mycket musik och teaterglädje men framförallt kommer det handla mycket om Skelleftebygden och Västerbotten, säger Bobo Lundén.
”Musikanternas uttåg” har premiär på Sara kulturhus Scen 2 klockan 19 på onsdagen.