Bakom årets sommarteater ”En spelman på taket” står en meriterad duo. Ronny Danielsson, regissör och Roger Lybeck, koreograf har framgångsrikt samarbetat på de stora svenska scenerna i snart 25 år. De har satt upp ”Sound of Music”, ”Ronja Rövardotter”, ”Cabaret”, ”West Side story”, ”En midsommarnattsdröm” och mycket mer.
Före de ska sätta upp en ny produktion träffas de under ett par dagar och diskuterar visioner och upplägg. Sedan går de in i replokalen, var för sig och tillsammans. I spegelsalen på Sara kulturhus står Roger Lybeck och öser ur sig instruktioner till amatörer och professionella musikalartister, skådespelare och dansare.
– Fem, sex, sju, åtta, ropar han och dansar framför ensemblen så att svetten rinner.
Trettio par ögon följer honom. Att säga att hans intensitet smittar av sig är ingen underdrift.
– Jag vill att det ska vara driv och tempo i vår uppsättning vilket gör att det blir intensiva repdagar, säger Roger Lybeck.
Musikalen ”En spelman på taket” har han tillsammans med regissören Ronny Danielsson satt upp flera gånger. Både på Stockholms Stadsteater och i Trondheims stora scen.
– Om man jämför med den här versionen som vi gör nu med de andra så är den en slags kombination av det vi gjorde i Stockholm och Trondheim. Vi har tagit det bästa av allt, så den här smashar med andra ord, säger Roger Lybeck och skrattar.
Den mest kända melodin i ”En spelman på taket” är ”If I were a rich man”, i svensk översättning ”Om jag hade pengar”. Låten har översatts till oräkneliga språk och spelats flitigt på scener runt om i världen.
Berättelsen ger en färgstark och varm skildring av en fembarnspappan Terjes kärlek till sina döttrar. Han kämpar med att upprätthålla sina judiska traditioner i staden Anatevka, i början av 1900-talet. Det är en gripande berättelse blandat med humor om kultur, religion och samhällsförändringar.
Roger Lybeck tycker att musikalen lämpar sig mycket väl som utomhusteater.
– För att lyckas med en utomhusteater krävs något extra av både manus, regi, musik, dans och uttryck. Den här musikalen är så himla bra. Plus att det är trovärdigt att spela scenerna under bar himmel, eftersom många av scenerna i berättelsen utspelar sig utomhus.
Det är inte första gången Roger Lybeck koreograferar sommarteater i Skellefteå. Tidigare har han koreograferat både ”Bröderna Lejonhjärta” och ”Det susar i Säven”. Hans meritlista inom musikalvärlden är lång, både på den internationella arenan och i Sverige.
– Jag började dansa ganska sent, först i övre tonåren. Men när jag började dansa var det som att bli slagen i huvudet och jag blev direkt fast övertygad om att detta ska jag ägna mitt liv åt. Med hela mitt engagemang och med nästan lite maniska tendenser går jag in i mina uppdrag.
Förutom sin iver och hängivenhet är Roger Lybecks signum hans kreativa arbetssätt. Särskilt när det gäller att få ihop en ensemble med både amatörer och professionella scenkonstnärer. Årets ensemble kommer bestå av 23 agerande, sjungande och dansande personer varav 14 är amatörer – både barn och vuxna.
– Jag har jobbat väldigt mycket med skådespelare som inte är vana att dansa och har skaffat mig erfarenhet och bra känsla för hur jag ska få människor som inte är vana att dansa till att behärska och se bekväma ut i sina rörelser. Jag anpassar mig väldigt, väldigt mycket till de människor jag jobbar med och försöker dra det bästa ur dem. Allra helst just i den här föreställningen, där själva grunden till det koreografiska arbetet bygger på att det ska vara människor i byn som utför sina riter. Med min fantasi har jag försökt hitta någon slags fysiskt språk som ”vanliga” människor, alltså inte dansare, ska kunna utföra.
Eftersom det är tredje gången Roger Lybeck koreograferar en sommarteater i Skellefteå känner han till många av dansarna och amatörskådespelarna.
– Halva gänget är ju folk som var med i Bröderna Lejonhjärta. Jag skulle gissa att 80-90 procent av de som medverkar är från Skellefteå med omnejd.
Det mångåriga samarbetet med regissören Ronny Danielsson uppskattar Roger Lybeck mycket. Trots att det inte alltid är helt friktionsfritt.
– Men i egenskap som koreograf kan man säga att jag spelar andrafiolen. Ronny Danielsson är regissör och jag koreograf. Vilket betyder att det är han som bestämmer i slutändan. Där kan det bli konflikter i den bemärkelsen att jag drar min vilja så långt jag kan. Men jag ger mig alltid, det är självklart. Någon måste ha final cut och det är regissören. Även om jag kan bli jobbjävlig, säger Roger och skrattar igen.
– Det här är ju som sagt en passion, och inte bara ett jobb, även om det också självklart är ett jobb. Jag investerar så otroligt mycket av mig själv i detta och eftersom jag gör det så blir det också så otroligt viktigt.
En spelman på taket har premiär i Medleforsparken, Skellefteå den 12 juni. Något Roger Lybeck ser fram emot.
– Jag är väldigt glad i ”Spelman på taket”. Det är en sevärd föreställning med en angelägen historia. Det är också väldigt bra musik. Sådana här musikaler växer inte riktigt på träd liksom. Så man får vara glad varje gång man får göra en sån.