”Vi upplever att vi har fått folkets kärlek – men inte politikernas”, säger Gunilla Holm, ordförande i Norsjö musik- och teaterförening.
Vid kommunstyrelsens sammanträde i december klubbades nya regler för föreningsbidrag i Norsjö.
De började gälla från årsskiftet och innebär att flera fasta bidrag tas bort, bland annat det årliga stödet till musik- och teaterföreningen på 45 000 kronor.
Ordföranden Gunilla Holm berättar att hon fick beskedet av kommunens kultur- och fritidschef strax före jul.
– Det kom som en chock. Den första tanken var ”nu ger jag upp”, säger hon.
Ett par veckor senare hölls ett möte där representanter för kommunen, föreningen och Riksteatern deltog. Där fick Gunilla och de andra i styrelsen veta att det nu finns möjlighet att söka ett mikrostöd på 20 000 kronor per år, pengar som kommunen i sin tur tar ur de så kallade bygdeavgiftsmedlen från länsstyrelsen.
Enligt kommunen kan stödet dessutom bli dubbelt så stort ifall två föreningar väljer att samarbeta kring arrangemang, till exempel musik- och teaterföreningen och Medan Folkets hus.
Men det är inget som lugnar musik- och teaterföreningens styrelse.
– Vi måste ha en framförhållning på ett och ett halvt år när vi bokar föreställningar. Då måste vi veta vad vi har för pengar. Vi måste ha ett fast bidrag för att fortsätta, säger Gunilla.
Västerbottensteaterns uppsättning ”När vi var samer” var en av föreställningarna som musik- och teaterföreningen ordnade till Norsjö i höstas
Musik- och teaterföreningen är Riksteaterns lokalavdelning i Norsjö och har ordnat kulturevenemang i kommunen sedan starten 1987.
För att belysa det arbetet har styrelsen gått igenom hur mycket tid de lägger ned på föreställningar, möten, information och annat som hör till verksamheten.
Sammanställningen visar att de under ett år ägnar totalt 1 750 timmar, eller elva arbetsmånader, åt att berika kulturutbudet.
– Förstår inte kommunen värdet i det vi gör? Är vi inte värda mer? Det gjorde mig besviken, säger Asta Berg, en av eldsjälarna i styrelsen.
I samma veva gjorde de även en kartläggning över hur mycket av föreningens pengar som går tillbaka till lokalsamhället i form av hyror, inköp och lokala samarbeten.
Roland Holm, Asta Berg, Margareta Nilsson och Hans Berglund jobbar med att få ut broschyren om vårens föreställningar.
Den summan landade i fjol på drygt 43 000 kronor.
– Det är nästan hela det fasta bidraget, konstaterar Asta, som även framhåller kulturens hälsoeffekter:
– Vi har många äldre besökare och vi gör att de mår bättre.
Styrelsekollegan Margareta Nilsson håller med.
– Kommunen har visionen ”världens bästa vardag”. Men då måste alla hjälpas åt. Så är det inte idag, långt därifrån, säger hon.
En titt på de nya bidragsnormerna visar att det har skett ganska stora förändringar och att det både finns vinnare och förlorare i det nya systemet. Vissa bidrag har slopats, medan andra enstaka anslag har höjts.
Kultur- och fritidschef Eric Karlsson säger att förändringarna beror på ett lägre budgetanslag. Kommunen använder prislappsmodellen när budgeten fördelas och den här gången blev tilldelningen till föreningsstödet omkring 250 000 kronor lägre än tidigare år
Samtidigt finns det nu mer pengar för föreningarna att söka, eftersom det nystartade bygdemedelsprojektet innehåller 420 000 kronor från staten att fördela.
Det är alltså de pengarna som föreningarna kan söka i form av ett mikrostöd.
– Tanken med stödet är att det ska gynna fler föreningar som tidigare inte har haft möjlighet att söka medel från kommunen. Den stora förändringen är egentligen att bidragsdelen blir mer likvärdig, och att man i förlängningen även ska kunna söka för större projekt, där mikrostödet kan kombineras med medfinansiering från en myndighet. Den bryggan har inte funnits tidigare, säger Eric.
Kritiken från musik- och teaterföreningen är att de måste ha en framförhållning och veta vilka pengar de har. Det vet de inte nu, hur ser du på det?
– Jag förstår att det blir en osäkerhet för de föreningar som har haft ett fast bidrag när det nu försvinner. Det är en utmaning som flera föreningar har när de planerar evenemang. Fördelen med mikrostöd är att man kan ha en dialog mellan föreningar och kanske komma in med en samordnad ansökan på 40 000 eller 60 000 kronor.
Utifrån de timmar de lägger ner och hur mycket av deras pengar som går tillbaka till lokalsamhället upplever de inte att kommunen förstår värdet i det de gör, är det så?
– De ideella insatserna är väldigt viktiga för utbudet och det har vi beaktat. Mikrostödet är en del i det, samtidigt som man måste våga testa förändringar. Systemet blir mindre statiskt och öppnar upp för fler, vilket såklart skapar oro hos dem som fått ett fast bidrag tidigare. Min upplevelse är att alla föreningar lägger ned väldigt mycket tid och engagemang för att det ska fungera, dessutom är Norsjö föreningstätt.
Vad gäller kritiken att kommunen inte hjälper till för att uppnå världens bästa vardag säger Eric att det är ett gemensamt arbete tillsammans med föreningarna där de ökat dialogen och träffat föreningarna mer under det år han varit kultur- och fritidschef.
– Det kan vara så att det finns de som känner sig som vinnare och de som känner sig som förlorare. Men vi vill att de här medlen ska komma så många som möjligt till gagn. Och med det här tror jag att det kommer att vara fler aktörer som vågar ta steget och ordna evenemang.
Kommunalrådet Mikael Lindfors (S) säger att den stora skillnaden är att det nu krävs en motprestation, där det fasta bidraget tidigare har varit en schablon. Dessutom finns det mer pengar att söka för föreningarna.
Han menar att förlorarna är föreningar som haft ett fast bidrag men liten verksamhet, medan en aktiv förening som musik- och teaterföreningen inte bör ha några bekymmer.
Problemet för dem är att de inte i förväg vet vilka pengar de har?
– Kommunen vet inte heller hur mycket pengar man har i förväg. Man kan inte per automatik låsa upp medel, man måste vara anpassningsbar också
Samtidigt betonar såväl Eric Karlsson som Mikael Lindfors att 2025 är något av ett prövoår och att dagens regler kan behöva justeras.
– Nu ska vi implementera och utvärdera det här, det kan bli förändringar inför 2026, säger Eric.
”När vår Herre gjorde Bygdsiljum och allt det andra” med Tomas Andersson är en av fem föreställningar som står på musik- och teaterföreningens program i vår.
Vårprogrammet:
Norsjö musik- och teaterföreningen har fastställt vårens program enligt följande:
8 februari: Nattjägare, Riksteatern, Medan, Norsjö.
12 mars: Årsmöte med teatersoppa, Kalina Wallenberg, marknadschef Västerbotten, pingstkyrkan, Norsjö.
23 mars: Idris och Esra, Riksteatern, Medan, Norsjö.
5 april: När vår Herre gjorde Bygdsiljum och allt det andra, Tomas Andersson, Västerbottensteatern, Medan, Norsjö.
27 april: Vid arken klockan 8, Västerbottensteatern, Medan, Norsjö.
17 maj: Allt som är värt, Ellenor Lindgren, Västerbottensteatern, Medan, Norsjö.