Krönika: ”Jantelagen lyser med sin frånvaro på Anderstorpsgymnasiet”. (Arkivbild).
Att med text försöka förmedla vad som skedde i onsdagskväll i aulan på Anderstorpsgymnasiet är en riktigt omöjlig utmaning. Varför det är så svårt beror på att det är något magiskt och ogreppbart som sitter i väggarna – lärarsjälarna.
Det där stolta leendet från gitarrläraren när eleven med ohejdbar utstrålning levererar ett solo. Eller när skolans vithåriga kördirigent har så mycket rytm och lust i fötterna att hon bara inte kan stå stilla medan hon dirigerar kören. Rumpgung när det är som bäst och klump i halsen för att vi fysiskt kan se och känna hennes kärlek till eleverna och musiken. Sådant engagemang smittar.
Estetiska programmet Musik, i samarbete med Kulturskolans ungdomsorkestrar – Skellefteå Symphonic Band och Skellefteå Ungdomssymfoniker onsdagen den 29 maj sin avslutningskonsert.
Elina Lohman Lång, går i årskurs 1 Estetiska programmet med inriktning musik.
Linnea Forsman headbangade och gav allt under avslutningskonserten. (Arkivbild).
Johannes Svedberg på kontrabas, han spelar även saxofon och går i Estetiska programmet med inriktning musik.
Cimberly och Johannes Svedberg svänger loss till ”Up town funk”.
(Arkivbild).
Nora Marklund, gitarr och Mette Eserstam på bas de går båda i Estetiska programmet med inriktning musik årskurs 2.
Estetiska programmet Musik, i samarbete med Kulturskolans ungdomsorkestrar – Skellefteå Symphonic Band och Skellefteå Ungdomssymfoniker onsdagen den 29 maj sin avslutningskonsert.
En sak är säkert, det är fan inte lätt att vara musiker, det är en osäker bransch med kort framförhållning och varierande månadslön. Om ens någon alls. Ändå har Anderstorpskolan sitt eget ”Wall of Fame”. I en korridor trängs det bilder på elever som i dag livnär sig på musiken. Det beror på mer än att de fått en gedigen musikalisk grund att stå på.
De har också fyllts med självförtroende och realism både av lärare och elever som gått eller går på skolan och som på olika sätt lyckats ta sig in i branschen. Nästan alla musik- eller kulturskolelärare som står bakom konserten denna onsdag arbetar heltid med att undervisa. Efter jobbet spelar de i band, orkestrar eller musicerar i andra konstellationer. Så ser verkligheten ut.
Något som också bör nämnas är den fingertoppskänsla som lärarna visar upp gällande att ha en stjärna och Idolvinnare som Cimberly i avgångsklassen. Konserten marknadsförs utan ett ord om att tjejen med star quality finns med på scenen. Här är hon en i gänget. Men i sista numret ges och tar hon den plats som hon ska ha.
Tack till alla musiklärare och elever på skolan för er klokskap i att förstå att inte förminska någon som det går bra för. Jantelagen lyser istället med sin frånvaro. Samma gäller när vår souldrottning med självklarhet körar bakom sina klasskompisar. Utrymmet att briljera eller bara visa sin spelglädje är närvarande och omfamnande.
Framförandet i kväll är viktigt i många lager. För musik är förutom ett enskilt hårt arbete även en stor samarbetsövning och ett mäktigt sätt att få kontakt med andra, oavsett om du är publik, lärare eller individen som uppträder. Musiklärarna visar denna onsdagskväll att de under sina år med dessa elever har fått något av det finaste vi kan få av en annan människa – förtroende.
Det handlar om detaljer som när körsångerskorna rätar på ryggen och skrattar till när de får ögonkontakt med sin klassföreståndare, som sitter i publiken längst fram vid scenkanten. Eller när trumpetläraren står sida vid sida och spelar med sina elever. Han ser ut att mysa och inte vilja vara någon annanstans i världen. Sådant smittar av sig.
Levi Jonsson spelar trombon och trummor. Han går årskurs 2 på estetiska programmet med musikinriktning.
Och alla elever, nu när ni går ut skolan och möter den tuffa arbetsmarknaden inom kultursektorn eller utbildningar som verkar omöjliga att ta sig in på. Kom ihåg att någon måste få det där musikerjobbet eller gå på den där skolan – varför skulle inte det kunna vara du?
Men det där vet ni redan för det har era lärare fört in i er genetik. Sedan behöver inte alla bli musiker, någon ska ha nöjet att få lyssna, applådera och hurra de som väljer den vägen i livet. Tänk er ett liv utan toner. Nä, det är lika otänkbart som att äta palt utan lingonsylt och smör.