”Alla ska inte ha samma åsikt i en by men det är bra att ha nånstans att hålla till medan man diskuterar.” (Sara Lidman)
En oväntad debatt har seglat upp kring Sara kulturhus. Om en fråga som borde varit genomarbetad, samverkad och beslutad för minst ett år sedan. Så ser vi i Sara Lidman-sällskapet på inläggen kring ”Ramverk för samverkan i Sara kulturhus”. Senaste veckorna har många hört av sig om vad vi vet, gjort eller kommer att göra. Därför dessa rader.
Vår uppgift är att sprida kunskap om Saras författarskap och samhällsengagemang. Till samtliga anställda, framtida besökare och allmänheten. Vi började för knappt tio år sedan. Våren 2013 samlade vi sex av Saras värdeord i manifestet ”Kulturhus enligt Sara” för Norrans debattserie om nytt kulturhus. Manifestet sändes sedan som skrivelse till kommunstyrelsen, KS. Hösten 2015 överlämnade KS den till projektgruppen för Kulturhus Skellefteå att ”beaktas i det fortsatta arbetet”.
Vi håller arvet efter Sara levande. Sommartid i Missenträsk tillsammans med Bygdegårdsföreningen; under Berättarfestivalen; födelsedagen 30 december firas på Stadsbiblioteket; med temamiddagar på Medlefors folkhögskola, Saras ”universitet”; Saracitat läggs ut på twitter. 2018 ombads vi att göra en workshop för kulturhusets ledningsgrupper. Precis som Sara samarbetar vi med institutioner, föreningar, media och enskilda.
När kulturhusbolagets vd tillträdde fick vi ännu en viktig samarbetspartner. Våra förslag på insatser mötte ett gott gensvar. Prioritet nummer ett var att ge kulturhusets personal en samlad bild av Saras liv och gärning. En årligen återkommande utbildning skissades för samtliga anställda. Den kan kompletteras med en universitetskurs 7.5 poäng kring Sara och andra västerbottensförfattare. Dit även allmänheten bör inbjudas. Vi har fått ett omfattande programförslag antaget. Där Sara under invigningsårets 52 veckor, med hjälp av lika många skelleftebor, lyfts fram genom brev, dagböcker, artiklar och tal.
Prioritet nummer två är kulturhusets medagerande, Saras egentliga centrum, Missenträsk. Där färdigställer Ellenor Lindgren utställningen ”Sara i byn - byn i världen” i samarbete med bygdegårdsföreningen och Sällskapet. Invigning 3 juli. Två likvärdiga centra: Missenträsk där allt började – kulturhuset där fortsättning följer. Båda med uppgift att ge kraft och inspiration till tanke och själ. Utrustade med varandra.
För oss är själva huset bara en detalj. Glädjande nog utifrån Sara är det en byggnad med mycket trä. Växt inom regionen, bearbetat lokalt. Men en trä- och glasfasad räcker inte. Sara kulturhus får inte stanna vid det yttre, fasaden. Gammal kunskap säger att stockarna ruttnar i hus som inte bebos. Kulturhuset ska befolkas. För att locka måste det erbjuda innehåll, ett välfyllt skafferi. I vårt fortsatta arbete är stommen, färdplanen, manifestet ”Kulturhus enligt Sara”. Som bland annat finns att läsa på Sara kulturhus hemsida. Manifestet som KS överlämnade att ”beaktas i det fortsatta arbetet”.
Samarbetet i Sara kulturhus måste byggas upp med tillit och goda avsikter. Vi förutsätter att alla har ett gemensamt mål, att utifrån var och ens kunskaper föra kulturlivet framåt. Att verksamheterna – vare sig det är kulturhusbolagets eller kulturinstitutionernas – strävar efter att fördjupa och komplettera, inte att konkurrera. Beslutsfattarna måste tillsammans med ledning och personal skyndsamt men noggrant tydliggöra spelplaner och arbetssätt. I senaste laget, men det får inte vara omöjligt. Vi tolkar inlägget i Norran 19 april från partiernas gruppledare som att detta är på gång: ”Ramverket är [….] en avstamp för framtiden, en viljeinriktning. Genom kontinuerlig dialog och samverkan kommer vi att märka vad som fungerar och vad som behöver justeras”.
Vi vill till sist peka på grundbulten i Saras liv, ordet sam-vett. Att allt i naturen länkas samman av ett gemensamt kunnande. Där var och en bidrar med sitt vetande, sin förmåga. Med Saras egna ord: Att allt levande höll ihop – genom tusen strider och smekningar.