– Om vi inte berättar finns risken att den nya generationens kvinnor och män glömmer, säger Lillemor Skogheden som är initiativtagare till Västerbottensteaterns berättarkväll på internationella kvinnodagen.
Dagen har funnits i över hundra år och har sitt startskott när textilarbetarna i New York genomförde en storskalig strejk i början av 1900-talet. Det var kvinnor som stred för mänsklig behandling, bättre arbetsvillkor och rösträtt.
Senare hölls en ”International Conference of Working Women” i Köpenhamn där den tyska socialisten Clara Zetkin föreslog att det skulle införas en officiell dag då kvinnor kunde få sina röster hörda. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.
I Skellefteå sker flera olika aktiviteter den 8 mars och på Sara kulturhus intar lokala berättare Trappscenen.
– Det här är ett sätt för oss att göra något för att manifestera kvinnodagen. Det sätt vi väljer att göra det på, är med berättelser, säger Lillemor Skogheden som coachat de medverkande inför kvällen framträdanden.
– Den internationella kvinnodagen är berättelsen om vanliga kvinnor som har skapat historia. Genom en envis kamp för att få delta i samhället på samma villkor som män, säger Skogheden.
Sedan 70-talet är kvinnodagen inte längre kopplad till någon politisk ideologi utan handlar om att belysa skevheter för kvinnor runt om i hela världen. I många länder är dagen en helgdag. I Sverige har kulturen en tradition att lyfta dagen genom särskilda evenemang.
– Berättarkvällen vill hylla alla som har gått före och ge dem en röst. Sedan är världsläget som det är just nu. För mig så kommer internationella kvinnodagen att handla om de kvinnor som nu flyr från krig med sina barn. Berättelser för att påminnas eller upplysas om vad som sker och skett.
Lillemor är berörd av situationen i Ukraina. Ett land där den 8 mars firas genom att männen uppvaktar kvinnor med blommor och presenter. I år skrivs en annan historia. Och Lillemor säger att här blir berättelserna nästan för smärtsamma för att orka ta emot.
– Världen hamnar i mitt hem. Hur ska det gå? Solen skiner och snön är krispig i Skellefteå. Samtidigt pulsar tv-apparaten med hela världens sorg ut i mitt vardagsrum. Jag tänker på alla kvinnor, barn och män som far illa. Som inte vet om de kan sova tryggt. Då kan berättelser om en människas vilja eller motstånd skapa hopp i en hel nation.
Lillemor blir tyst en stund och säger att den Internationella kvinnodagen i år får en extra betydelse.
– Vi är alla helt överens om att vi kommer att skänka en del av biljettintäkterna till en hjälporganisation som hjälper de kvinnor som flyr och flytt från Ukraina.
Den Internationella kvinnodagen är en officiell högtid i flera länder och allmänt uppmärksammad i många fler. Firandet skiljer sig alltifrån att ge och få presenter till politiska demonstrationer och protester.
– Det jag oroar mig för är att kunskapen om varför vi har det som vi har det i dag försvinner. Att våra unga inte kommer ihåg att det finns kvinnor som stått på barrikaden och kämpat för oss. Det är när vi tar saker för givet risken finns att de snabbare kan försvinna, säger Lillemor Skogheden.