Forsen brusar, och invid ett stort pilträd syns en oval scen ackompanjerad av det som snart blir storslagna torn. 17 juni har årets sommarteater "Romeo och Julia" premiär, och Västerbottensteaterns alla avdelningar jobbar febrilt med att förflytta Medleforsparken till 1600-talets Italien.
När Norran besöker spelplatsen hänger regnet i luften, och hammarslagen ekar mellan träden. Scenografen Astrid Maya är på plats för att se hur hennes vision, där Verona möter Skellefteås natur, tar form. Hantverkarna startade bygget i början av maj, och mycket har hänt sedan dess.
– Det här blir ett eget litet Medlefors-Verona. Det blir en förhöjd värld där vi hämtat mycket inspiration från italienska torgplatser. Vi ville inte bygga igen själva scenen, för då skulle vi förlora den otroliga utsikten över forsen. Bygget är en ark, som renoveras, vilket innebär att vi klär den med tegel med mycket patina. Runt om tornen bygger vi tidstypiska byggnadsställningar av trä, där skådespelarna kommer röra sig upp och ner på olika nivåer, säger Astrid Maya.
På scenen kommer 17 skådespelare att ta plats i överdådiga kreationer och i centrum står de eviga symbolerna för omöjlig, stark och passionerad kärlek – Romeo och Julia. Vilka är då Medlefors ikoniska kärlekspar? Jo, Ana och Adam Stanišić Stålhammar, som i verkligheten är gifta.
– När Bobo Lundén, som är regissör, pratade med mig om att ta rollen som Romeo, och att Ana kunde spela Julia, blev jag överlycklig. Det kändes perfekt, och jag älskar att jobba med dig, säger Adam Stanišić Stålhammar och vänder sig till Ana Stanišić Stålhammar. De har precis klivit ut ur Västerbottenteaterns så kallade black box, där de byggt upp en replika av den riktiga scenografin.
– Jag blev så otroligt glad över att få förfrågan, jag har längtat efter att ta mig an en mastig klassiker. Och att få jobba med Adam, det är otroligt kul och tryggt. Det är en riktigt härlig klyscha att vi ska spela ett kärlekspar på scenen, och ett av tidernas mest ikoniska dessutom, säger Ana och skrattar.
De träffades på Scenskolan i Stockholm och har arbetat tillsammans i olika produktioner, frigrupper och föreställningar, men aldrig haft varsin huvudroll i samma uppsättning.
– Jag känner mig så trygg med dig, du utmanar och inspirerar. Exakt allt med den här sommarteatern känns spännande, Bobos nya version, med nytt manus, är både rolig och känslosam. Vi kommer fylla hela platsen med stora känslor, säger Adam.
– Och jag brukar ju säga till dig att du är min musa, och så är det. Det känns innerligt svinkul, säger Ana.
Adam har varit en del av Västerbottensteaterns ensemble i ett och ett halvt år, och spelat roller i allt från "Tillbaka innan midnatt" till nu senast "Tre systrar". För Ana är det däremot premiär. Hon kommer senast från Malmö Stadsteater, där hon spelade i monologteatern "Ögonvittnen". I sommarteatern väntar inte bara en huvudroll, utan också en nyckelroll bakom scenen.
– Jag är även koreograf, och tanken är att mixa 1600-tal med riktigt härliga discomoves. Tänk David Bowie möter Shakespeare, säger hon.
Hur är det då att axla två roller som de flesta har någon typ av relation till? Hur ser Stanišić Stålhammars Romeo och Julia egentligen ut?
– För mig har det varit viktigt att bryta normen för hur Julia ibland porträtteras. Det här med att hon ska vara en fager mö i behov av räddning, det känns utspelat. Nej, min ambition är att hon ska vara en ball brud, säger Ana.
– Och jag håller fortfarande på att upptäcka min Romeo. Men jag skulle säga att han är omtänksam, känslosam och skör, säger Adam.
Kultursommaren i Skellefteå kommer bli annorlunda, där de flesta stora arrangemangen redan ställts in. Därför är sommarteatern unik, som väljer att erbjuda kulturupplevelser i en tid där publika evenemang inte riktigt existerar.
– Anledningen till att vi kan spela beror på att vi inte tar in fler än 50 personer, och att de sitter utspridda på en läktare som är till för 200 personer. Dessutom är det utomhus, vilket är väldigt viktigt. Det är mäktigt och modigt att teatern väljer att spela tycker jag, säger Ana.