För ett år sedan gick Mattis Skogsskir officiellt ut med att hen är ickebinär. Namnet hen fick som barn passade inte alls, därför bytte hen namn.
– Skogsskir betyder nötskrika på min mormors dialekt. Jag tycker att det är ett vackert, men ovanligt efternamn. Det får mig att tänka på skira löv och lavar längst en skogspromenad. Det är nog där jag mår som bäst.
Mattis historia är lång, krokig och stundtals ganska mörk. Den innehåller mycket sorg, förvirring och en känsla av att inte passa in. Men som tur är innehåller den också en del glädje, mod och kreativitet.
– Jag har försökt intala mig själv att det inte spelar någon roll att folk tror att jag är en tjej, så länge jag själv vet vem jag är. Nu i efter hand så förstår jag att det har inneburit mycket lidande för mig, säger hen och tillägger:
– Egentligen har jag alltid förstått att jag är ickebinär – då jag redan som liten varken passade in som tjej eller kille. Det var när jag fick ett namn på det jag är som jag förstod på riktigt vad det innebär, som liten fanns inte den möjligheten alls. Jag är ingetdera, jag är en hen.
Mattis har målat och skapat i hela sitt liv. Som tioåring fick hen sina första akvarellfärger och det är akvarell hen alltid lyckas gå tillbaka till.
– Jag har tagit mig igenom många mörka stunder tack vare konsten. Vissa tankar och känslor är lättare att hantera via målningen och skrivandet som uttryck. En känsla kanske blir till en dikt eller en färgskala på ett papper.
Mattis har nyligen blivit öppen med sitt pronomen och i samma veva kom även inspirationen till att skriva dikter.
– När jag satte ord på vem jag är började jag även att skriva poesi, vilket jag aldrig gjort tidigare.
Nu ställer Mattis ut sina verk på Liljas konst och rams ateljé i centrala Skellefteå.
– Det är underbart att ställa ut och jag blir alltid otroligt tacksam och glad när folk berörs och tycker om min konst. Vad mitt konstnärskap sedan kommer att leda till vet jag inte.
Utställningen heter ”Vid det tysta” och har ett genomgående tema – clowner och mimare i akvarell. Hens diktsamlingar ställs också ut. Både dikterna och konstverken är inspirerade av naturen och känslor som måste ut.
– Motiven är människor som jobbar tyst. För mig är det en spegling av min egen tystnad och sanning som jag själv burit på i över 25 års tid.