Tobias Söderlund på platsen där huset stod.
”En mardröm i källaren” är den fjärde delen i Tobias Söderlunds bokserie ”Spökhunden Buster”. Den här gången har hans tid på Bureskolan fått ge inspiration till handlingen.
– I en numera riven del av skolan – där jag själv gick i mellanstadiet – har jag nämligen släppt lös ett riktigt läskigt spöke.
Hela serien handlar om Ellen som har en toypudel med namnet Buster. Tillsammans är de med om olika spökäventyr.
– Den här gången ska deras klass byta klassrum, i samband med en renovering. Det nya klassrummet ligger i ett gammalt hus i andra änden av skolgården och kallas för spökhuset.
När den nya terminen börjar ska de ha sina lektioner i spökhuset, ett hus som stått öde i många år efter en olycka. Det sägs att en lärare spökar där, och märkliga ljud hörs från källaren.
Ellen, hennes bästa vän Lorraine och Buster, som är expert på att nosa upp spöken, måste ta reda på hur det ligger till.
Fanns det en läskig källare när du själv var elev på skolan?
– Helt ärligt har jag rätt dåligt minne från min barndom. Men, när jag hade planerat boken förra sommaren berättade jag lite om den för några gamla klasskompisar, utan att nämna källarens roll. Ändå började de direkt prata om den läskiga källaren som fanns när vi gick där. Kanske var det bara ett roligt sammanträffande, eller så fanns det minnet kvar i mitt undermedvetna. Det enda jag minns är att det var ett skumt gammalt hus.
llustrationen av huset i boken (illustratör: Stef Gaines).
Är det svårt att hålla läskigheterna på en lagom nivå när man skriver skräckböcker för barn?
– Jag är lite av den åsikten att det får vara ganska läskigt även för barn, de är obehagligt härdade nu för tiden. Det är extremt svårt att traumatisera barn i textform, jag har snarare öst på så mycket jag kan.