Ett julhus på Köpmangatan i Nordmaling, december 2016.
För tio år sedan bestämde sig Krister Hägglund för att börja motionera, han ville gå ner i vikt. Det började med promenader från hemmet på Tuböle till arbetet på Nordanå. Han passerade husfasad efter husfasad men stannade till vid sådant som glimrade. Ett balkongräcke, slarvigt invirat med färgsprakande ljusslingor, och på en annan plats: en tomtesläde som lyste upp en innergård.
– Jag funderade inte så mycket, jag drogs bara rent instinktivt mot sådant som lyste. Det var först ett tag senare jag insåg att det var juldekorationer jag fotade, säger han.
Det var början på ett fotodecennium kantat av stämningsfulla kontraster, märkliga utsmyckningar och många kilometer till fots. Krister Hägglund började se dem överallt, juleljusen, och drogs som en fluga mot sådant som sken upp i mörkret. 2016 hörde galleri RALF i Stockholm av sig, och han ställde ut sina foton på tre ställen i Stockholm samtidigt. Nu är det dags för nästa milstolpe – ett urval av alla julpixlar har blivit fotoboken "Lux", utgiven på förlaget Journal.
– Jag har velat göra en fotobok länge, för att samla upp och sammanfatta det här projektet som har pågått i så många år. När min mamma dog bestämde jag mig för att använda arvet jag fick av henne till att förverkliga "Lux". Det känns jätteroligt att jag kan hålla den i min hand nu.
Krister Hägglund bor på Tuböle i Skellefteå och arbetar på Skellefteå museum.
På boksidorna breder de ut sig, de blåtonade landskapen, vissa nästan svartvita, som bryts av med en ensam julstjärna eller överdådigt pyntad farstukvist. Där ryms en storslagen tall i månskenet, men med en malplacerad ljusanordning i toppen. Där finns järnräcket alldeles invid Parkbron i Skellefteå, pyntat med krokig belysning, där finns en upplyst traktor, ett skyltfönster i Boliden och ett hus i Stockholm där de röda ljusdekorationerna bildar illusionen av två ögon och en glad mun.
– Jag hittar bilderna på mina promenader. Jag såg ljuskonstellationer när jag hälsade på mina föräldrar i Umeå, när jag gick genom halva stan för att fira jul med mina barn eller när jag följde med sambon till Hägersten. Men mycket är från Skellefteå, för här promenerar jag mest.
I Öjebyn fastnade Krister Hägglund för en ensam ljusslinga på Rågrindsvägen.
Ofta gör vardagliga ljuskällor inspel och ställs i kontrast mot de utplacerade, dekorativa. En bils baklykta, gatulampans sken eller skymningen.
– Det finns en blues i julpyntet. Jag fascineras mest av det skeva och skruttiga, det som skulle vara fint men som i själva verket är ganska fult. De där ljusslingorna som hamnat fel och snöat över, det som inte bara är julfint utan något annat.
På Skråmträskvägen fanns 2016 ett upplyst träd som nu tar plats i boken "Lux".
"Lux" innehåller kring 90 bilder, tagna i bland annat Skellefteå, Umeå, Piteå, Stockholm och Nordmaling. Författaren Thomas Tidholm skriver i bokens slutord: "Mörkret viker aldrig en tum. Men tusen små lampor i slingor lyser upp dess suddiga, omedgörliga yta."
– Jag har gjort det här så länge, gått längs med Skellefteås gator och fastnat för olika ljus, så folk tipsar mig ibland om spännande dekorationer. Jag har försökt sluta ett tag nu, men det går inte så bra. Jag kommer säkert fotografera ljusslingor nästa år också, säger Krister Hägglund.