Vårsolen slår emot Skellefteälven och Bonnstan. På en kammares trätrapp har Harald Larsen tagit plats, med en termos fylld av kaffe och ett vältummat exemplar av boken "Kvinnor som konstnärer" från 1975. Författarna till antologin heter Anna Lena Lindberg och Barbro Werkmäster, och den benämns ofta som murbräckan för feministisk konstforskning.
Harald Larsen bläddrar varsamt bland textraderna. Den har inte bara utvecklat konstsverige, utan också gjort betydande avtryck på Skellefteå som kulturstad. Anledningen stavas Barbro Werkmäster, och hon är också anledningen till Harald Larsens kaffestund i Bonnstan, där han möter Norran med en bonnstakammares avstånd.
I april somnade Barbro Werkmäster in. Hon blev 87 år gammal, och hennes livsgärning kantas av medlemskap i feministiska Grupp 8, hon var en pionjär i 70-talets kvinnorörelse, central i feministisk konstforskning och hedersdoktor vid Uppsala universitet. Men vad har hon, en storhet inom konstvärlden, uppvuxen i Lycksele och bosatt i Uppsala, egentligen betytt för Skellefteå?
– Väldigt mycket. Utan Barbro hade vi inte haft Museum Anna Nordlander, och Anna Nordlander hade heller inte uppmärksammats för sin konstgärning om det inte vore för henne, säger Harald Larsen.
Vi tar det från början. 1986 fattade kommunfullmäktige i Skellefteå ett unikt beslut: kulturnämnden tillsatte 50 000 kronor för att utreda möjligheterna till ett kvinnokonstcentrum. Barbro Werkmäster fick frågan om att leda utredningen, och hon tackade ja.
Harald Larsen var då kulturchef på Skellefteå kommun, och tog del av hennes arbete. Vad som följde var en – för den tiden – ovanlig utredning, där Barbro Werkmäster arbetade undersökande och lärande. Hon såg till att Skellefteå mötte framstående föreläsare från hela norden, bildade en vänförening till Anna Nordlanders minne och bjöd in tio kvinnliga konstnärer till utställning i Skellefteå 1988.
”En lång rad konstnärinnor från 1800-talet väntar på att bli framdragna i ljuset: Anna Nordlander, Hanna Pauli ... ”
Så skrev författarna i "Kvinnor som konstnärer" och 1991 var det dags för Anna Nordlander att bli framdragen i ljuset. Museum Anna Nordlander skulle bli verklighet.
– Alla vi som var inblandade i skapandet av Museum Anna Nordlander höjde vår kunskapsnivå oerhört tack vare Barbro. Hon startade debatten kring varför allmänna museum alltid hade en överrepresentation av män, och hon såg till att Skellefteå blev pionjärer i den frågan. När man går in i ett museum nu för tiden kommer alltid frågan – men var är kvinnorna?
Varför är då Museum Anna Nordlander unikt och en del i svensk konsthistoria? Jo, Skellefteå var nämligen väldigt tidiga med genusfrågor i konstvärlden och med sin internationella utblick satte Barbro Werkmäster, och eldsjälar inom MAN, bygden på konstkartan. Skellefteå var långt före Moderna museet i det arbetet, och tack vare Barbro Werkmäster finns även det internationellt kända verket "God giving birth" av Monica Sjöö i MAN:s ägo.
– Hon har lagt en plattform för konstskellefteå, men också för kvinnor verksamma som konstnärer i hela Sverige. Fortfarande finns mycket arbete kvar, men utan Barbro hade konstvärlden varit mycket fattigare, säger Harald Larsen.