The Wannadies förtjänar faktiskt bättre

En bit efter midnatt, kyligt i luften och en till en början oroväckande gles publik - innan spelningen känns det som att The Wannadies kommer att få jobba i motvind. Men det som saboterar för The Wannadies är varken den sena timmen, temperaturen eller ens bandet själva.

Pär Wiksten och The Wannadies var svinnbra. Tyvärr var ljudet inte det.

Pär Wiksten och The Wannadies var svinnbra. Tyvärr var ljudet inte det.

Foto: Malin Lövkvist

Recension2022-08-06 12:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alltså, missförstå inte den här recensionen, The Wannadies är svinbra. Jag tänker för nästan varje låt under bandets spelning att ”Yes, det här är ju typ deras bästa låt”. Men tyvärr är det till en början otroligt svårt att ens höra vilka låtar som spelas då ljudet är så gräsligt dåligt att det bara brölar och dånar från scenen. Jag försöker med öronproppar, utan öronproppar, rakt framför och vid sidan av scenen. Inget hjälper. Det är riktigt stökigt, på alldeles fel sätt.

Däremot så är det uppenbart att dessa återupplivade indie-ikoner är taggade till tusen. Det glöder från scenen och den gräsliga ljudbilden verkar inte störa där uppe. Och efter ungefär halva spelningen har ljudet rättats till en aning så det blir lättare att urskilja att det faktiskt är ett av Skellefteås bästa band som spelar. Sången lägger sig dock aldrig tillsammans med musiken under hela spelningen och det är otroligt irriterande.

Jämfört med spelningen på Sara Kulturhus i april är det lite rappare tempo, mindre snack mellan låtarna och en kortare festivalanpassad låtlista. The Wannadies har ett grymt flyt och smashar hit efter hit rakt i nyllet på den publik som stannat kvar efter kvällens tidigare publikmagneter Zara Larsson och Hooja. Och på tal om publiken som innan spelningen såg väldigt svag ut till antalet så fylls det faktiskt på ganska bra efter en stund. Kul är också att det inte bara är folk som var unga eller unga vuxna på 1990-talet som stannat kvar för att lyssna. 

Jag brukar säga att om man är från Skellefteå och inte gillar The Wannadies så har man något mycket allvarligt fel. Och det är sant och riktigt även en sen kväll på första upplagan av Summertime. Men jag kan inte släppa känslan av att The Wannadies förtjänar bättre än att spela med kasst ljud mitt i natten. Att The Wannadies är ett fantastiskt liveband är uppenbart även i den här långt ifrån optimala situationen, och inget som drar ner helheten kan skyllas på dem. Fast tråkigt nog så är känslan ändå när jag vandrar hemåt mitt i natten att det här borde varit något större, något bättre och något mäktigare än när jag såg The Wannadies för några månader sedan. Det var det tyvärr inte. 

Fakta

The Wannadies

Var: Home Stage, Summertime Skellefteå, fredag.

Betyg: 3/5.

Bäst: Trots ett horribelt ljud är ”Might Be Stars” en pärla. ”Yeah” är också riktigt mäktig.

Sämst: Den hemska ovärdiga ljudbilden som plågar första halvan av spelningen.