Nils Lundqvists tolkning av en slutkörd duva Àr en stor behÄllning. HÀr flankerad av pingvinerna Malin Vispe och Andreas Anterot.
Bland isflak, i vad som om mina skolkunskaper tjĂ€nar mig rĂ€tt Ă€r Antarktis, lever tre pingviner. De Ă€r nog vĂ€nner nĂ€r de inte Ă€r i luven pĂ„ och gaddar ihop sig mot varandra, eller slĂ„ss. För det mesta finns det nĂ„gonting att uppröras över eller irritera sig pĂ„ nĂ€r det kommer till medpingvinernas bristande karaktĂ€r och avsaknad av förnuft. Det Ă€r som i vilken syskonskara som helst, med andra ord. Men bortsett frĂ„n dagliga sammandrabbningar och enstaka besök av en fjĂ€ril eller sĂ„, hĂ€nder ingenting alls i deras vĂ€rld. De stirrar ut mot samma oförĂ€nderliga horisont och luktar fisk â jĂ€ttemycket fisk â det Ă€r allt. Och det Ă€r alldeles tillrĂ€ckligt för en pingvin.
Men nu Ă€r deras vĂ€rld pĂ„ vĂ€g att vĂ€ndas uppochner. En duva flaxar in och deklarerar myndigt och högtidligt att Gud har tröttnat pĂ„ sina skapelser som aldrig sköter sig, som slĂ„ss och förstör. Gud har dĂ€rför beslutat att börja om pĂ„ nytt genom att helt sonika skicka en syndaflod som i ett svep ska utplĂ„na alla mĂ€nniskor och landlevande djur. Eller ja, sĂ„ gott som alla. För duvan kan berĂ€tta att en man vid namn Noa har byggt en gigantisk ark dĂ€r tvĂ„ â mĂ€rk vĂ€l tvĂ„ â exemplar av varje djur benĂ„das och fĂ„r plats för att senare kunna Ă„teruppbygga vĂ€rlden. Nu Ă€r det brĂ„ttom. Pingvinerna Ă€r den sista arten pĂ„ listan och arken gĂ„r nu ikvĂ€ll, klockan Ă„tta. Faktum Ă€r att det redan har börjat regna. Duvan flyger vidare efter att ha lĂ€mnat tvĂ„ biljetter. Men han lĂ€mnar förstĂ„s nĂ„gonting mer: tidernas grubbleri över hur alla tre pingviner ska lyckas ta sig ombord. För sina oenigheter till trots stĂ€ller pingviner alltid upp för varandra. Det hĂ€r blir svĂ„rt.
SkĂ„despelarna Malin Vispe, Andreas Anteros, Anna Ă
sdell och Nils Lundqvist gör strÄlande prestationer i denna familjeförestÀllning.
Vid arken kl 8 Àr en förestÀllning för alla. 50 vÀlgörande minuter fylld av sÄvÀl humoristiska förvecklingar som tankevÀckande frÄgor och en och annan sÄng. SÄ oavsett om din grej Àr Bröderna Marx eller Shrek finns alla förutsÀttningar att du lÀmnar salongen med ett leende efter denna förtjusande tagning pÄ en av vÀrldens mest klassiska berÀttelser.
VÀrlden vÀnds upp och nÀr för denna trio pingviner nÀr syndafloden nÀrmar sig.
Det Àr en vÀldigt fysisk förestÀllning i fartfyllt tempo som skÄdespelarna under Lillemor Skoghedens regi framför med bravur. Andreas Anterots sjÀlvcentrerade tolkning av en pingvin i samspel med Malin Vispes snÀppet mer samvetsgranna figur och Anna à sdells impulskontrollsbefriade dito Àr en fröjd att se. För att inte tala om Nils Lundqvist plÄgade duva som sannolikt vÀcker varenda mellanchef i den kÀnda vÀrldens igenkÀnnande sympatier. Allt framfört mot en scenografi med fiffiga lösningar som effektivt förflyttar oss mellan arktiska miljöer och en bÄthytt lagom för tvÄ pingviner. Eller kanske tre om man trÀngs?
TvÄ av varje sort Àr vÀlkomna ombord pÄ arken. Men frÄgan Àr om det inte Àr i snÀvaste laget? FörestÀllningen bjuder pÄ bÄde skratt och tankevÀckande frÄgor.
FörestÀllning rymmer mÀngder av filosofiska inslag som vi alla sÀkert funderar pÄ ibland. Relationer, vÀnskap, gott och ont, rÀttvisa, tillstÄndet pÄ vÄr jord, Gud, förutsÀttningar att fÄ vara sig sjÀlv. Det Àr alltid relevanta funderingar dÀr inte minst den sistnÀmnda fattades i originalberÀttelsen om Noas ark. Men framför allt Àr det en mycket rolig förestÀllning dÀr skratten stÀndigt finns nÀrvarande. De Àr mycket vÀrdefulla. Jag tror att om det Àr nÄgonting vi behöver idag sÄ Àr det att skratta, oavsett om vi Àr mÀnniskor eller pingviner. Kanske mer Àn nÄgonsin.