2015 blev han belönad med SvD litteraturpris för romanen "Isidor och Paula" som utspelas delvis i Stockholms tunnelbana.
Med ”Vittring” återvänder han till glesbygden och byn Hammerdal med en roman om kärlekshistorien mellan Sigrid och Ilian i ett möjligt 80-tal. Sigrid är dotter till en dansbandsmusiker, är snygg och har en särskild utstrålning. Hon har fått veta att hon har kommit in på estetiska programmet i den närbelägna staden. Samtidigt bär hon på misstanken om att hon är gravid. Hennes pojkvän Ilian är några år äldre och har dåligt självförtroende, låg status och panikångest. Hans pappa är alkoholist och mamman arbetar på macken.
I byn finns också Natanael, som är klen till förståndet men fysiskt stark, och Sven, som blivit utesluten ur pingstkyrkan för att han menar att församlingen är för ljummen i sin tro. I byn har alla sina fasta roller, det enda sättet att ändra sin status är att flytta. Ingen kommer någonsin att respektera dig, säger Sigrid till Ilian, som tänker att även maktlösheten korrumperar människan, lika mycket som makten gör det. Spriten och våldet och sexuellt utnyttjande finns i denna roman precis som i den föregående trilogin. Nilsson har en egen stilistik som skapar en stämning som är karaktäristisk för hans romaner.
Vilka mekanismer startade det tragiska skeendet, hade det gått att undvika och vilken roll hade byborna egentligen? Det är svårt att släppa boken efteråt.