Maxida Märak går inte att jämföra med någon annan artist. Hon är aktivisten och rapparen från Jokkmokk som förenat samernas jojksång med hiphop i sin musik. Hon har sitt eget sound och ett uttryck som utstrålar självsäkerhet, karisma och kreativitet. På fredagskvällen tog hon plats på scen för att göra sin första spelning på Trästockfestivalen.
När hon steg, eller ja, hoppade ut på scenen, som det energiknippe hon är, vrålade hela publiken. Hon var uppenbart väldigt efterlängtad av många. Jag fick känslan av att en stor del av publiken hade åkt dit enkom för att se henne.
Maxida använder musiken för att uttrycka sina känslor – både högt och lågt – kärlek och ilska. Hennes hjärtefrågor avspeglas i låttexterna och i sin musik lyfter hon många av nutidens viktigaste frågor. Hennes artistiska uttryck är unikt och utmärker sig från det mesta inom hiphop-genren.
Hon är en röst för samernas rätt. Hon är en röst för kvinnors rätt. Hon är en röst för den som behöver finna styrka att se sitt eget värde.
Hennes energi på scenen smittade av sig till hela publiken som sjöng med och gungade under hela spelningen. Som det ”Så mycket bättre”-fan jag är måste jag säga att hennes tolkning av Arvingarnas ”Eloise” gjorde att jag inte kunde låta bli att sjunga med.
Hon bjöd på allt – glädje, insikter och inte minst galet bra musik i vanlig ordning.