Barons Court höll hov på Nordanå

Skelleftebandet Barons Court levererar de flesta av symfonirockens klyshor och det är bara att kapitulera.

Barons Courts Kevin Wennberg (bas) och Jonas Marklund (sång) behärskar symfonirockens alla poser.

Barons Courts Kevin Wennberg (bas) och Jonas Marklund (sång) behärskar symfonirockens alla poser.

Foto: Per Strömbro

Recension2024-07-20 16:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inte alla som med någon typ av självrespekt klär sig i sånt som snarare för tankarna till Gustav III:s hov än till ... tja ... allt annat. Det är verkligen inte heller alla som kan inta Trästockfestivalens största scen och äga den. Med det kan Skellefteås mesta symfonirockare i Barons Court göra.

Genren är onekligen knepig, men rätt utförd är det en fröjd att ta del av – inte minst live. Den kräver nitiskt skickliga och tajta musiker för att lyfta, men tillåter då i gengäld stora dramatiska gester, fantasifulla berättelser om allt från drakar och demoner till dödsföraktande hjältedåd. Den bjuder också in till allt pompöst. När hörde du ett synt-solo senast? Barons Court konsert på fredagskvällen bjuder på sin beskärda del av det via keyboardisten Sara Söderbergs fingrar, inte sällan i duell med Andreas Johansson gitarr (som skulle få John Norum att svettas). Med en trygg stomme i form av trummisen Alexander Olofsson och basisten Kevin Wennberg är det som upplagt för smash av bandets klara frontman Jonas Marklund.

Och att han smashar! Människan har en så osannolikt imponerande och omfångsrik hårdrockspipa att man gapar. Det i kombination med en scenpersonlighet som inte håller någonting tillbaka gör honom till en sällsynt, men uppfriskande, företeelse inom Skellefteås musikliv.

En kontrastrik konsert där inte minst nya singeln "Battle Cry" sticker ut och det i princip bara är pyroteknik i mängder som fattas.

Barons Court

Campusscenen, fredag
Betyg: 4