Berättelsen börjar i Katalonien där människor flyr Franco till Frankrike. De som har tur lyckas ta sig vidare via en strapatsfyllda båtresa till Chile. Det är Pablo Neruda som försöker hjälpa främst intellektuella och konstnärer men också arbetare till sin kontinent. Vi följer Victor som studerat medicin men som utmärglad slitit i fånglägren för att hjälpa de skadade och Roser, en ung kvinna som väntar barn med Victors bror.
När fartyget anländer till hamnen i Chile är det känslosamt, invånarna är misstänksamma mot nykomlingarna men inser snart att dessa gör rätt för sig. Samtidigt bryter andra världskriget ut i Europa.
Victor jobbar kvällar i en bar och studerar medicin dagtid. Roser är pianist, undervisar och ger konserter. För att göra livet enklare gifter de två sig, men har bara en kamratrelation.
Pablo Neruda, livsnjutande poet, stöttar Salvador Allende som styr landet i tre år.
En alltför långsam revolution väcker folkets missnöje och en fascistisk statskupp följer. Under de här åren drabbas Victor av en passionerad förälskelse i en ung överklasskvinna, den vackra Ofelia, och Roser har också ett långt givande förhållande. Paret flyr dock tillsammans till Venezuela men längtar tillbaka till Chile.
Kärlekshistorien är dramatisk. Isabel Allende använder sig av verkliga historiska personer, men karaktärerna är påhittade. Omdöme? En trea av fem möjliga.