Zacke uppträder på Trästockfestivalen, flankerad av Erik Gotfredsen och Rebecka Digervall.
Det ska erkännas: Såväl Luleå som Umeå har varit duktigare än Skellefteå på att fostra mer politiskt inriktade musiker. Städerna har dessutom sedan länge en betydligt mer livfull hiphop-scen (även om lokala akter som Frown väcker hopp även här). De två strömningarna förkroppsligas av Lulesonen Zacke som sedan debuten 2010 har kämpat för att norrländsk hiphop ska tas på allvar och samtidigt öppna upp landets ögon för ett unikt perspektiv av livet i norr. En bild som sätter sig emot den monokultur som ofta präglas på oss.
Lulemusikern Zacke är en skicklig modern skildrare av livet i norra Sverige.
När han som sista akt natten mot lördagen möter några hundra trogna supporters i Skelleftepubliken blir det snart tydligt att konserten är lika mycket ett tillfälle att ingjuta stolthet och kämpaglöd i åhörarna. Flankerad av två kompetenta musiker, Erik Gotfredsen (keyboard, samplingar) och The Magnettes Rebecka Digervall (sång, gitarr), levererar Zacke med ett fantastiskt språk skildringar och sanningar som bara kan härstamma från en uppväxt och ett liv i en industristad i norr. "Torgny" är ett briljant exempel på det.
Zacke med band i Skelleftenatten.
Han gräver där han står och det gör honom till en otroligt relevant röst. Aldrig är det mer sant än i senaste singeln "Bottenviken" som med en ifrågasättande blick betraktar den industrivåg som just nu sköljer över oss.
Några hundra supporters samlades natten mot lördagen för att se Zackes konseret.
Zacke
Trästockfestivalens Holmen-scen, fredag
Bäst: "Bottenviken" är ett mästerverk
Sämst: Den sena timmen
Betyg: 4