Det mesta utspelar sig på ett äldreboende där vi möter en före detta veterinär, en psykiater, en sängliggande polisinspektör och en sjuksköterska, åtminstone påstår hon att hon jobbat som sådan.
De driftiga pensionärerna bokar in ett varje torsdag och låtsas att de fördjupar sig i japansk opera.
Joyce, Ron, Ibrahim och de andra är på hugget och intervjuar dem de tycker bör ha fördelar av att någon avlidit. De tar kontakt med den något överviktige och trötte kommissarien Chris och kräver att Donna, som är polisassistent, ska vara en i kretsen. Torsdags-gänget gör efterforskningar och berättar en hel del, men inte allt, för polisen som gör likadant.
En oförvägen byggherre vill gräva upp en gravplats där nunnor har sin sista vila. Många protesterar och blir misstänkta när byggaren mördas.
Amatördetektiverna ligger ofta steget före och poliserna tvingas acceptera att så är fallet. Det fikas och dricks sherry där hembakt citronkaka med glasyr och valnötskaka kommer väl till pass.
Men är prästen verkligen präst? Och den sympatiske sonen som är fd boxare och narkotikahandlare, vad har han på sitt samvete?
Korta och många kapitel är ett plus. Det är utdraget och surrigt ibland, men: Romanen är ömsint, medkännande och riktigt fyndig.